Bostadsort avgör hjärtsjukas öde

Stockholm (TT) Den som drabbas av en akut hjärtinfarkt befinner sig med fördel i Uppsala, Jönköping eller Borås. Här är vården bäst och chanserna att överleva störst. I jumboligan bland sjukhusen finns Skellefteå och Torsby.

Svensk hjärtakutvård håller hög internationell standard, men fortfarande avgör bostadsorten till viss del de hjärtsjukas chanser att överleva en infarkt. Det visar den senaste årsrapporten (2006) från Riks-Hia, det nationella kvalitetsregistret över den svenska hjärtakutvården.

Ants Soome är överläkare och ansvarig för hjärtsjukvården i Torsby som får jumbopoäng.

”Skeva siffror”

– På något jädra vänster har siffrorna blivit väldigt skeva för vår del. Jag har en känsla av att våra positiva resultat har försvunnit i ett elektroniskt mörker och vi kliar oss i huvudet och försöker reda ut hur det kan komma sig, för så dåliga är vi inte. När det gäller det akuta, där tror jag att vi håller oss tämligen bra till riktlinjerna. Det har jag torrt på fötterna när jag påstår, säger han.

Men var någonstans i er vård kan ni ändå förbättra er?

– Ja, det kanske skulle vara eftervården då. Vi når inte upp till riktlinjernas önskemål när det gäller hur många patienter som ska ha betablockerare och blodfettsänkare, säger Ants Soome.

Toppkvalitet på hjärtinfarktvården hade förra året sjukhusen i Södra Älvsborg, Jönköping och Uppsala, enligt årsrapporten. Det innebär bland annat en hög andel patienter som snabbt behandlas med ballongvidgning och genomgår kranskärlsröntgen, exempelvis, samt lämnar sjukhuset med adekvat medicinering.

För långa sjukskrivningar

Karlstad imponerar genom att visa den största förbättringen i vårdkvalitet och vårdresultat under senaste året. Men Norrlandslänen är i vanlig ordning sorgebarn. Här tillämpas inte ballongvidgning och kranskärlsröntgen i samma utsträckning som i övriga riket och sjukvårdspolitikerna kan inte enbart skylla på stora geografiska avstånd.

– I Värmland lade man om sin ambulansverksamhet över en natt för att kunna erbjuda patienterna den bästa vården. Dödligheten sjönk kraftigt. Jag tycker att det skulle kunna vara en modell för Norrland att titta på, säger professor Lars Wallentin, ansvarig för Riks-Hia.

Han tillägger att akutvården överlag har förbättrats kraftigt i landet, men att eftervården måste bli bättre. Efter en infarkt behöver patienten hjälp med att lägga om sin livsstil, med rökstopp, bättre kost, motion och medicinering.

– Alltför många är sjukskrivna i mer än 30 dagar efter infarkt. Man ska aktivera patienten kraftigare och fortare, säger Lars Wallentin.

Sara Rörbecker/TT

Publisert: