Maria blev frisk från självsvält och träningshets – tack vare yoga

HÄLSA

Hon tränade maniskt och levde på frukt och lightdrycker.

I tretton år led Maria Cerboni av anorexi och ortorexi.

Ett epileptiskt anfall blev vändpunkten – och yogan blev vägen tillbaka.

– Här finns inga meter jag ska springa eller kalorier jag ska räkna, säger hon.

Foto: Thomas Johansson
”Ny syn på livet” Före kollapsen levde hon på lightdrycker och frukt – och gymmade, cyklade och promenerade maniskt. ”Jag var fixerad vid min kropp så länge, men nu har jag en helt annan syn på livet”, säger Maria Cerboni, 29.

Maria placerar underarmarna på yogamattan, och knäpper händerna bakom huvudet. Hon svingar upp benen i luften till huvud­stående. Hon befinner sig i balans.

– Om du inte kan vara avslappnad i en position ska du gå ur den. Yoga ska aldrig skada dig, det är ingen tävling, säger hon.

Dolde problemen

Det var yogan som hjälpte Maria Cerboni att hitta vägen till hälsa efter många år av självdestruktivitet och sjukdom. Ända sedan fjortonårs­åldern har hon haft ett tvångs­mässigt förhållande till mat och träning. Det utvecklades till anorexi och ortorexi – en besatthet vid att äta och leva hälsosamt.

Hon dolde det bakom en välpolerad fasad. I tonåren tävlade hon på elitnivå som landslagsryttare i gymkhana och var van vid beröm och lovord.

Inombords, däremot, var ett ständigt kaos av tvångstankar och prestationsångest.

En sommardag för snart fyra år sedan förändrade allt. Maria hade precis börjat arbetsdagen i affären där hon jobbade.

”Du kommer kanske dö”

I flera månader hade hon levt på enbart frukt och lightdrycker, varvat med långa arbetsdagar och hårda träningspass. Dagliga maniska promenader i kombination med gymträning och cykling flera gånger i veckan hade tärt på hennes kropp.

Plötsligt svartnade det för ögonen och Maria föll ihop på golvet i ett epileptiskt anfall. När hon vaknade upp hade ambulansen kommit till plats.

– Min kropp sa stopp. Jag kunde lika gärna ha dött, säger Maria.

Epilepsianfallet blev en väckarklocka, liksom läkarens ord:

– Om du inte tar tag i dina problem kommer du kanske att dö.

Maria bestämde sig för att bli frisk.

– Maten och träningen var det enda som betydde något, jag orkade ingenting mer. Det var inget värdigt liv.

Hon blev sjukskriven, beordrades vila och återhämtning, och bodde periodvis på ett behandlingshem. När hon blev bättre ville hon komma i gång med träningen igen. Samtidigt var hon rädd att falla tillbaka i gamla mönster.

– Jag har alltid älskat att träna, men när jag var sjuk tränade jag inte för att må bra. Jag ville så gärna hitta tillbaka till äkta träningsglädje, men jag visste inte hur.

Det var då Maria upptäckte yogan. Den blev en fristad där tvångs­tankar och prestationskrav inte var välkomna.

Bedövade smärtan

– I yogan fanns det inga meter som jag skulle springa eller kalorier som jag skulle räkna. I stället fick jag kontakt med min andning, och började lyssna på kroppen. Det hjälpte mig att övervinna ätstörningshäxan som spökade i mitt huvud.

Varför hon drabbades av anorexi och ortorexi vet hon inte riktigt. Men hon tror att olyckliga omständigheter i barndomen kan ha gjort henne extra mottaglig. Hennes pappa gick bort när hon var nio år, och hon blev mobbad i skolan.

– Jag medicinerade mina smärtor och känslor genom att inte tillåta mig mat, och genom att träna. Det pendlade mellan ortorexi och anorexi. Yogan stärkte min självkänsla. Och den är allt, säger hon och tillägger:

– Jag är så glad nu, jag trodde aldrig att jag skulle kunna må så här bra.

Vanligast bland kvinnor

Ätstörning utan närmare specifikation, UNS, omfattar anorexi- och bulimiliknande syndrom. UNS är den vanligaste ätstörnings­diagnosen.

Ätstörningar är allvarliga störningar i hur en person äter eller försöker kontrollera sin vikt. Tonårsflickor och unga kvinnor är över­representerade.

Ortorexi (=rent ätande) kallas det när en person fastnar i ett tvångsmässigt ”hälsosamt” ätande, ibland kombinerat med överdriven fysisk träning. En rädsla för olika tillsatser och konserverings­medel, hel- och halvfabrikat är också vanligt. Ortorexi är ingen egen diagnos.

Anorexia nervosa (=nervös aptitlöshet) innebär en stark vikt­fobi. Den drabbade känner sig tjock, trots att andra ser personen som mager.

Bulimia nervosa (=nervös omättlighet) innebär en önskan att gå ner i vikt. Bulimikern hetsäter och försöker sedan bli av med maten på olika sätt. Den drabbade behöver inte vara underviktig.

För den som drabbas

Den som oroar sig för sitt ätande eller för att maten tagit över hela livet ska söka hjälp. Det finns god hjälp att få.

www.atstorning.se finns samlad specialiserad ätstörningsvård i landet.

Källa: Käts, Kunskapscentrum för ätstörningar

Emilie Aune