En sekunds tyngdlöshet

Hälsas reporter testar mandomsprovet bungy jump

1 av 5 | Foto: ANNA CLARÉN/BLR
svanhopp rakt ut , ner 84 meter och så upp igen för en sekunds tyngdlöshet. Hälsas reporter får blunda för att inte kräkas.

Instruktören börjar räkna ner. Han säger 3 och jag tittar ner på vattnet - 84 meter under mig. När han säger 2 har jag hunnit få panik och vill ropa stopp. Men hinner inte innan han sagt 1.

Istället slänger jag mig ut i ett så graciöst svanhopp jag bara kan. ”Dör jag så ska det i alla fall se snyggt ut”, tänker jag i en mikrosekund. Sen vill jag bara skrika. Men det går inte. Så otäckt är det.

Jag är vid Eriksbergskranen i Göteborg för att hoppa bungy jump. Med sina 84 meter är kranen det högsta hoppstället för bungy i Norden. Även internationellt står den sig bra i konkurrensen.

Över 120 meter får du ingen kick

Tjusningen med Eriksbergskranen är den vackra utsikten. Men även att höjden är precis lagom.

– På Nya Zeeland finns det hoppställen som är 200 meter. Men det är för högt, säger Nicolas Kessler som är bungy jump-ansvarig vid Eriksberg.

– Kommer du upp över 120 meter tappar du verklighetsuppfattningen och får inte samma adrenalinkick när du hoppar, säger Nicolas och jämför med fallskärmshoppning, som inte alls ger samma otäcka fallkänsla som vid ett bungy jump.

För bungy jump är otäckt. Att beskriva hur det känns är omöjligt – om du inte sett den amerikanska mastodont filmen Pearl Harbor. Föreställ dig att du är en av bomberna som störtar ner mot de amerikanska krigsfartygen i den stora krigsscenen. Plussa på ett magsug som gör att du får panik. Och en fallhastighet av 100 kilometer i timmen – då snackar vi bungy jump! Under Eriksbergskranen finns inga krigsfartyg. Men väl segelbåtar. När jag jag är helt säker på att jag kommer att kraschlanda i en av dem bromsar gummirepet upp mitt fall. På ett litet vips är jag tillbaka till mitt utgångsläge och i en sekund är jag helt tyngdlös. För att hitta balansen sprattlar jag som en tok. Sen störtar jag mot vattnet igen.

Den här gången har jag dessutom fått spinn på linan. Under mig snurrar hamnen, båtarna och vattnet runt runt som i en upp-speedad film. För att inte kräkas blundar jag. När jag ännu en gång dras upp av repet känner jag hur jag blir alldeles grön i ansiktet och vill inte vara med längre.

– Vissa kan må illa. Andra får ont i huvudet av hänga upp och ner så länge, berättar Nicolas.

– Men vanligast är att de studsar härifrån av adrenalinkicken. Många är höga en hel vecka efteråt, säger han när jag sitter med nedböjt huvud på kajkanten och försöker få i mig en glass för att sluta må illa.

Avundsjukt ser jag de andra hopparna stråla av lycka när de kommer upp på land.

Ingen speciell teknik krävs

Kan du dyka så kan du hoppa bungy jump. Ingen speciell teknik behövs. Väl i luften kan du inte göra annat än att lita till utrustningen.

– Du sitter säkrad i vardera fot. Varje fotsele klarar ett ton, säger Nicolas.

– Att en skulle gå sönder är osannolikt. Att båda skulle gå sönder finns inte. Men skulle det ändå hända sitter du fast i bröstet.

Efter att ha vilat lite sätter jag mig i bilen för att åka hem. Jag är helt utpumpad och känner mig lurad på den uteblivna adrenalinkicken. Men skam den som ger sig. Andra och tredje hoppet sägs vara bättre än det första, eftersom man slappnar av och njuter mer. Så det är inte omöjligt att jag hoppar igen. Men den gången tänker jag ta åksjukepiller innan.

Här kan du hoppa

Började efter ett gräl

Robert Andersson