Hundratals dör i onödan

HÄLSA

Ny undersökning: Masstest av prostatacancer kan rädda 500 svenska mäns liv om året

Foto: LEVER MED OBOTLIG CANCER Pensionerade piloten Göran Engdars prostatacancer skulle sannolikt ha upptäckts i ett screeningtest. Nu är hans cancer spridd och obotlig. ”Men jag känner mig inte sjuk”, säger han.

Socialstyrelsen säger nej till masstester för att upptäcka prostatacancer.

Nu visar en av världens största studier att PSA-screening kan rädda 500 svenska mäns liv varje år.

En vårdag i april 2008 tar Göran Engdar, då 61, sitt första PSA-prov. Det senaste året har toalettbesöken blivit besvärande många.

– Jag kunde inte dricka en pilsner utan att pinka sju gånger.

Hustrun Anne-Christine har tjatat på honom att gå till doktorn.

Läkaren som undersöker prostatakörteln säger att den är förskräcklig. Skrovlig och hård. PSA-värdet är 29, långt över det normala.

Göran Engdar har just gått i avtalspension efter 40 år som pilot i flygvapnet när han får beskedet: cancern är redan spridd.

– Jag blev rent ut sagt förbannad, säger han.

Test minskar dödligheten

Det året var han en av 8 740 svenska män som fick diagnosen prostatacancer, den vanligaste cancern i Sverige som varje år kräver 2 500 mäns liv.

En av världens största screening-studier visar nu att dödligheten i sjukdomen skulle minska med 20 procent om alla män kallas till PSA-testning.

Forskare i åtta länder i Europa har under nio år följt 168 000 män, varav 20 000 svenska.

Hälften erbjöds PSA-prov vartannat eller vart fjärde år.

Den andra hälften ingick i kontrollgruppen.

Studien är unik.

– Det är helt klart att man räddar män från att dö i prostatacancer genom att PSA-testa dem. Men vi trodde inte att effekten skulle bli så stor redan efter nio år, säger Jonas Hugosson, forskningsledare för den svenska studien och urologiprofessor på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Problemet är överdiagnostik. För att rädda en man från att dö i prostatacancer måste man diagnosticera 48 män med sjukdomen och screena 1 410 män.

– Det är väldigt högra siffror, säger Jonas Hugosson.

Göran Engdars cancer hade sannolikt upptäckts i tid med PSA-screening.

Han var förut skeptisk till screening, men ändrar sig när han får veta att det minskar dödligheten.

– Om det kan rädda en gubbe från att dö så är det tillräckligt.

”En tung diagnos”

Ska vi testa alla män för att rädda livet på ytterligare 500?

Då kommer andelen män med prostatacancer nästan att fördubblas från tio till sjutton procent. Var sjätte man skulle få diagnosen prostatacancer någon gång.

Om överdiagnostik är det ena problemet är överbehandling det andra.

De ledande experterna är överens: minst var fjärde behandling är en överbehandling.

Med masstester skulle det bli ännu fler.

– Många skulle bli opererade i onödan med urinläckage och inkontinens som följd, män som aldrig skulle få symptom av sin cancer, säger Jan-Erik Damber, urologiprofessor och ordförande i Socialstyrelsens expertgrupp för prostatacancer.

Med PSA-test upptäcker man ofta små, långsamväxande, snälla tumörer. Ju fler män som testas, desto fler lågrisktumörer kommer att hittas.

– Prostatacancer är en tung diagnos att få. Det kan leda till oro och nedsatt livskvalitet. Men cancern måste inte påverka mannens hälsa eller överlevnad, säger Bengt Westermark, professor i tumörbiologi och ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.

Efter operationen blir hälften impotenta i någon grad och några procent kissar på sig. Därför avvaktar man ofta med behandling. En tredjedel av männen under 80 år och hälften över 80 får ingen behandling alls. Deras PSA kontrolleras regelbundet.

Experterna anser att PSA-provet är för trubbigt.

– Man kan ha ett jättehögt värde på 300 utan att det är cancer, säger Sten Nilsson, onkologiprofessor på Radiumhemmet vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

”Jag tar dag för dag”

Göran Engdar ångrar sin operation. Efteråt blev han inkontinent.

– De fick inte bort min cancer. Och jag läckte något alldeles förskräckligt efter operationen. Det brukar försvinna. Jag tillhör tyvärr de enstaka procent

som inte blir torra.

Han önskar att han hade strålats i stället.

Alla män har rätt att ta ett PSA-prov. Men varken Cancerfonden eller Socialstyrelsen anser att män bör testa sig – om de inte hör till riskgrupperna eller har symptom.

Göran Engdars cancer hålls i schack med antihormoner som ska förhindra tillväxten av cancerceller. PSA-värdet är noll, men kan när som helst stiga. Och cancern kan spridas till skelettet.

Han säger att han inte känner sig sjuk. Han kör taxi, promenerar och hugger ved.

– Man lär sig leva med detta. Jag tar dag för dag. Jag vet inte hur många år jag har kvar. Men jag lever inte under något akut dödshot för ögonblicket.

901-9514

Cancerfondens bankgiro – märk betalningen MUSTASCHKAMPEN

JA TILL MASSTEST

Jonas Hugosson, urologiprofessor, forskningsledare för svenska screeningstudien

Screening minskar dödligheten i prostatacancer med 20 procent (efter nio år).

Chansen att cancern hittas i tid är väldigt stor, eftersom en stor andel av prostatacancern växer långsamt.

Det är ett enkelt test, ett blodprov. En snabbmetod ger svar på en kvart.

Lars-Erik Grahn, vice ordförande Prostatacancerförbundet

När symptom uppstår är det nästan alltid för sent att bota cancer. Då har den i allmänhet spridits.

Screening kan påskynda forskningen för att finna säkrare metoder.

Sjukdomen drabbar även partnern om mannen blir impotent.

”Jag har själv upplevt att manligheten sitter i penis. Jag blev kemiskt kastrerad under ett år och det var inte kul när jag fick hormonbehandlingen.”

NEJ TILL MASSTEST

Jan-Erik Damber, urologiprofessor, ordförande i Socialstyrelsens expertgrupp för prostatacancer

Screening leder till stor överdiagnostik och överbehandling.

Man sätter sjukdomsstämpel på ett stort antal friska män. I många fall skulle cancern aldrig ha upptäckts under mannens livstid.

Vi har ingen metod att avgöra vilka av de små tumörerna som kommer att bli aggressiv cancer.

Bengt Westermark, professor i tumörbiologi, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd

PSA-test leder ofta till att man upptäcker små, snälla, lokala tumörer som aldrig kommer att ge mannen symptom eller förkorta hans liv.

Cancerdiagnosen kan leda till oro, lägre livskvalitet och onödiga behandlingar som kan ge svåra biverkningar som impotens och inkontinens.

Ett förhöjt PSA kan också bero på godartad prostataförstoring eller inflammation.

ARTIKELN HANDLAR OM