Kämpade ett decennium för att få barn

Foto: Pernilla Wahlman
Kampen under alla år har fört Sandra och Johan närmare varandra och nu är det fullt fokus på Kian, och framtiden.
HÄLSA

I 12 år kämpade Sandra och Johan Malmsten för att bli föräldrar.
Deras barnlängtan följdes på Instagram av drygt tiotusen följare och den 10 februari föddes sonen Kian.
– När jag höll honom första gången var han så varm och jag ville aldrig släppa honom, säger mamma Sandra.

Det har bara gått drygt två veckor sedan lille Kian kom till världen och Sandra och maken Johan är lyckliga och omtumlade.

De försöker sakta lära känna sin lilla sons rutiner och förstå hans behov. Hittills har han visat sig vara en matglad och cool kille.

– Han gillar att chilla och så viftar han på fötterna, precis som jag. Han är fantastisk och vi kan inte se oss mätta på honom, säger Sandra.

I 12 år har paret gråtit, svurit, hoppats och längtat tillsammans efter en enda sak. Ett barn.

Det började då Sandra och Johan blev ett par en nyårsafton för 13 år sedan. Innan känslorna utvecklades till något mer hade de varit kompisar i flera år.

Ganska snart började de planera för att utöka familjen. Johan ville ha barn och förskolläraren Sandra ville bli mamma tidigt.

Jag kände mig väldigt ensam, som en på miljonen

– Jag har alltid älskat att ta hand om barn och hade en drömbild av hur framtiden skulle se ut med tre barn, två nära syskon och en sladdis, säger Sandra.

Men projekt bilda familj skulle bli svårare än någon av dem kunnat drömma om. Försöken slutade i besvikelse och med tiden blev Sandra deprimerad men pratade inte med någon om de jobbiga känslorna.

– Jag dolde vad jag kände och började tröstäta så på kort tid gick jag upp mycket i vikt, säger hon.

Efter två år kontaktade paret sjukvården för att få hjälp med sin ofrivilliga barnlöshet.

De visade sig tillhöra gruppen oförklarligt barnlösa.

Var en personlig katastrof

Undersökningar hos olika specialister visade att det inte fanns något fysiskt fel på vare sig Sandra eller Johan.

Sandra fick hormontabletter som skulle öka ägglossningen och uppmanades att gå ner i vikt. Men då mådde hon för dåligt för att orka ta tag i det.

– För mig var det en personlig katastrof att inte kunna få barn. Jag kände mig väldigt ensam, som en på miljonen, säger hon.

Efter att ha fått hormoner och en dunderkur med antibiotika blev Sandra gravid 2012.

När hon fick missfall i vecka 9 rasade allt.

– Det var den största djupdykningen. Vi hade hunnit bygga upp en förväntan och kände att äntligen skulle det bli en bebis, säger hon.

Under två år sjukskrevs hon för depression och under den tiden lade paret planerna om att skaffa barn på is.

Tills Sandra en dag kände att det fick vara nog och bestämde sig för att ta tag i sitt liv.

Gick ner 40 kilo på nio månader

Hon gick med i en viktminskningsgrupp tillsammans med en kompis och började dela med sig av sin viktresa på Instagram på kontot ”Padda blir prinsessa”.

Foto: Pernilla Wahlman

Tills Sandra en dag kände att det fick vara nog och bestämde sig för att ta tag i sitt liv.

Gick ner 40 kilo på nio månader

Hon gick med i en viktminskningsgrupp tillsammans med en kompis och började dela med sig av sin viktresa på Instagram på kontot ”Padda blir prinsessa”.

– Det bästa var att man försökte hitta roten till övervikten. I mitt fall var det att jag tryckte ner känslorna och åt i stället, säger hon.

Under bara nio månader lyckades hon gå ner 40 kilo.

Viktminskningen gav ett kvitto på att Sandra hade lyckats med det hon föresatt sig men hon blev inte lyckligare.

– Känslorna inombords fanns kvar och det blev en chock för mig. Jag insåg att jag inte behövde bli någon annan för att vara lycklig.

Viktminskningen gjorde att paret beviljades IVF i november 2016.

Sandra som fått en kick av all uppmuntran under sin viktresa bestämde sig för att fortsätta dela med sig, den här gången om kampen för att få barn.

Det gamla kontot uppgraderades till ”Superpaddan” som numera följs av drygt 10 000 personer.

– Jag blev ju ingen prinsessa av viktnedgången och var fortfarande en padda, men i en uppgraderad version, skrattar Sandra.

Kämpade mot katastroftankarna

På Instagram delade hon med sig av alla känslomässiga upp och nedgångar som efter det första försöket med IVF, provrörsbefruktning. På grund av överstimulering av hormoner blev hon svårt sjuk och fick ett missfall.

– Det blev som en dagbok och en ventil där jag kunde berätta men slapp förklara för alla vänner och nära vad som hade hänt.

Sandra hämtade sig ganska snart och den 23 maj var det dags för försök nummer två.

En kontroll var planerad den 5 juni men Sandra hade en känsla i kroppen att det hade fungerat och orkade inte vänta.

Tillsammans åkte hon och Johan till ICA där de köpte ett graviditetstest, som lyste klarblått.

– Min känsla stämde och både Johan och jag blev superglada. Jag tänkte att nu blir det äntligen ett barn.

Själva graviditeten blev en stor prövning för Sandra som oroade sig för det mesta. Hela tiden fanns katastroftankarna där, att barnet hon väntade skulle dö.

Han var varm och jag ville aldrig släppa taget

När han till slut föddes den 10 februari var det först svårt att greppa att det var ett riktigt levande, barn som landat i hennes famn.

Sonen var en liten Kian, 3 404 gram tung och 49 centimeter lång.

– Det var helt underbart. Han var tyngre än jag trodde, han var varm och jag ville aldrig släppa taget.

Oron har ersatts av ett annat slags bekymmer, när sonen har magknip eller gråter av någon annan anledning.

– Då gör det ont i hela kroppen. Det är så stor kärlek i en så liten kropp och han får mig att känna att jag lever på alla sätt.

Foto: Pernilla Wahlman
Sandra startade instagramkontot ”Padda blir prinsessa” som sedan blev ”Superpaddan” där man kunde följa kampen för barn.

Nu försöker den lilla familjen lära känna varandra och komma in i alla rutiner. De har redan hunnit med några barnvagnspromenader i vinterkylan men mest blir det lugna dagar inomhus.

Vill ge hopp till andra som längtar efter barn

För Sandra och Johan är det en början på något nytt, ett oskrivet kapitel i deras liv.

Kampen under alla år har fört dem närmare varandra och nu är det fullt fokus på Kian, och framtiden.

Johan ser fram emot att vara med när Kian lär sig krypa gå och läsa men lever framförallt i nuet.

– Nu tar vi det härifrån och försöker njuta av glädjen istället för att tänka på allt som varit jobbigt. För även om det varit tufft många gånger så har vi behållit kärleken till varandra och vi lyckades till slut, säger Johan.

Sandras konto Superpaddan är fortfarande aktivt och där delar hon med sig av babylyckan.

Hon hoppas att hennes och Johans kamp ska ge hopp till andra som längtar efter barn.

Efter att Kian föddes har det svämmat över av grattishälsningar som den nyblivna mamman inte hunnit besvara.

– Det är helt otroligt och jag vill rikta världens största och varmaste tack till alla för allt stöd, säger hon.

Foto: Pernilla Wahlman

ARTIKELN HANDLAR OM