Forskare varnar för katastrof

HÄLSA

"Första gången någonsin som vi tillsätter en klorkolförening i maten"

För tre år sedan åt vi sötningsmedel motsvarande fem kilo socker per person och år.

Den siffran stiger.

Nu varnar forskare för en miljökatastrof på grund av det nya sötningsmedlet sukralos.

Sukralos, som sötar allt fler läsksorter, har kritiserats hårt. Medlet har ingen likhet kvar med socker när det kemiska hokus-pokuset är färdigt.

Tre atomer i sockermolekylen byts ut mot klor­atomer. Resultatet blir ett naturfrämmande klorämne. Sådana ämnen har tidigare visat sig vara allt annat än oskyldiga.

– Det är första gången någonsin som vi tillsätter en organisk klorkolförening i maten. Normalt brukar man var noga med att inte få i sig det, säger Göran Petersson, professor i kemisk miljövetenskap vid Chalmers.

Avslag

Redan när medlet godkändes av amerikanska livsmedelsverket, FDA, protesterade konsumentorganisationer. Namnet sukralos skulle vilseleda kunderna att tro att det handlar om sackaros (vanligt socker) som på något mirakulöst sätt gjorts kalorifritt. Att tillverkaren Tate&Lyle sedan marknadsförde det under devisen ”Gjort av socker – smakar som socker” gjorde ingen gladare.

Men FDA avslog den protesten eftersom medlet redan såldes under namnet Sukralos i bland annat Kanada och Mexiko.

Rakt ut i naturen

I marknadsföringen av sukralos framhåller tillverkarna att det passerar rakt genom kroppen utan att brytas ner. Det är inte riktigt sant, men större delen av sukraloset går rakt ut i naturen.

Hur påverkar ett nytt svårnedbrytbart ämne miljön?

– Det vet vi inte än, säger Henrik Kylin, professor i organisk miljökemi som på uppdrag av Naturvårdsverket nu mäter hur stor del av sukralosen som når ut i naturen.

– Men det finns en studie som visar att sukralos hindrar sockertransporten i växter. Om socker inte kan transporteras från bladen till rötterna kan växten dö. En annan hypotes är att sukralos påverkar fotosyntesen och det är mycket allvarligt, eftersom allt liv på jorden är beroende av att växter binder koldioxid och avger syre.

En storindustri

De konstgjorda sötningsmedlen är en storindustri, värd omkring 115 miljarder kronor varje år. För dem som använder sötningsmedel i stället för socker i sina produkter finns också stora vinster att göra. Sötningsmedlen är betydligt billigare att använda än vanligt socker.

I omgångar har sukralos varit så eftertraktat att man inte kunnat leverera tillräckliga mängder till industrin.

På Livsmedelsverket har man ingen uppfattning om hur mycket sötningsmedel vi äter per år.

– Nej, några sådana siffror har vi inte, säger Nils-Gunnar Ilbeck.

Supersött

Den senaste siffran från Danisco uppger att år 2004 åt vi sötningsmedel motsvarande fem kilo socker per person och år. Den siffran stiger.

Nästa sötningsmedel att lanseras på bred front heter neotame. Det är omkring 8 000 gånger sötare än socker och beskrivs som en slags superaspartam.

Fotnot: Fotosyntes är den process där koldioxid och vatten omvandlas till kolhydrater. Under processen avger växten syre.

Mer läsning

Karin Ahlborg