”Trasiga” gener kan ge barnen ADHD

366 barn i ny studie

De första direkta bevisen för att beteendestörningen ADHD har genetisk grund, har upptäckts av brittiska forskare.

Den främsta orsaken är ett överskott på "trasiga" gener.

Med "trasiga" gener avses en viss typ av sällsynta genvarianter där antingen en hel DNA-sekvens gått förlorad, alternativt dubbelkopierats. Effekten blir att genernas funktion störs eller avbryts.

Forskarna, som publicerar sina resultat i den medicinska tidskriften The Lancet, har granskat arvsmassan hos 366 barn med diagnosen ADHD, och jämfört dessa med en kontrollgrupp med barn utan störningar.

De fann att de sällsynta genvarianterna, på fackspråk kallade CNV (copy number variants), var nästan dubbelt så frekventa hos ADHD-barnen.

"Undanröjer missuppfattningar"

– Nu kan vi definitivt karaktärisera ADHD som en utvecklingsneurologisk störning, med biologisk grund. Förhoppningsvis kommer detta att hjälpa till att undanröja en del missuppfattningar som framförts i debatten, som att ADHD beror på dåligt föräldraskap eller dålig kosthållning, säger forskningsledaren Anita Thapar, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Cardiff university.

ADHD antas förekomma hos tre till fem procent av barnen i Sverige. De som drabbas är i varierande grad hyperaktiva, har svårt att koncentrera sig och beter sig impulsivt.

Autism och schizofreni

Studien visar också att genvarianterna finns i regioner av arvsmassan, framför allt kromosom 16, som tidigare kopplats samman med både autism och schizofreni. Det tycks med andra ord finnas en gemensam biologisk bas för flera av dessa störningar.

Enligt forskarna uppstår troligen ADHD som ett resultat av de genetiska förändringarna i kombination med barnets miljö. De hoppas att de nya rönen på sikt ska kunna hjälpa alla barn som lider av störningarna.

– Det här öppnar ett fönster mot hjärnans biologi som kan ge oss mer effektiva behandlingsmetoder, säger Anita Thapar.

TT