Gen kan styra sockersug

HÄLSA

Ny forskning tyder på att sötsuget kan vara ärftligt

Stockholm (TT) En glad nyhet för alla som har svårt att hålla handen borta från godisskålen kommer nu från forskare i Finland. Gottegrisen behöver nödvändigtvis inte vara karaktärssvag, han eller hon kanske bara ha fel släktingar.

En finländsk forskargrupp har lokaliserat det ställe i våra gener som kan spela huvudrollen i dramat bakom vissa individers ständiga sug efter sötsaker. Sockergenen delar dessutom sitt utrymme på vår sextonde kromosom med den gen för fetma som andra forskargrupper beskrev tidigare i år, skriver Svenska Dagbladet.

– Det antyder ett samband mellan generna som behöver utforskas närmare, säger professor Markus Perola till tidningen.

Men innan så kan ske måste andra forskargrupper komma fram till samma resultat som den finländska har gjort. Deras studie är för liten för att slutsatserna ska kunna huggas i sten. Totalt ingick 146 personer mellan 18 och 78 år från 26 olika finländska familjer. Forskarna gjorde genetiska analyser på dem och lät försökspersonerna ange hur bra de tyckte att sockerlösningar i varierande koncentrationer smakade. Det visade sig att upp till 66 procent av de individuella skillnaderna i smakupplevelse kunde förklaras med ärftliga faktorer.

Nya behandlingar

Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet, tycker att studien är mycket intressant, inte minst eftersom den i förlängningen kan leda fram till mer effektiva behandlingsmetoder mot starkt sötsug.

– Finner man sådana här genetiska skillnader måste man ju respektera det och de som anser sig ha problem med socker ska ju då ha en annan behandling än andra. De kanske inte ska äta socker alls, säger hon.

Förmågan att känna söta smaker har varit grundläggande för vår arts överlevnad på jorden. Sött signalerar att maten är rik på energi och att den förmodligen är ogiftig. Dessutom har socker en förmåga att trigga belöningscentrum i hjärnan och sända smärtlindrande signaler till kroppen. Sött är också den enda smaksensation som kan få ett spädbarn att le och vi är från födseln präglade att älska den söta modersmjölken.

En vanesak

Senare i livet är faiblesse för socker mycket en vanesak.

– Matvanorna har säkert mer än 50 procents betydelse för sockersuget, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

Den aktuella studien, som publiceras i tidskriften Journal of Clinical Nutrition, ingår i ett större EU-projekt där fler studier är att vänta.

Sara Rosén/TT