”Jag fick panik”

HÄLSA

Ewalehna, 45, tappade plötsligt stora tussar av sitt hår

Ewalehna Hörbing sitter i frisörstolen och ser långa testar av sitt hår falla till marken.

– Det var inget lätt beslut, men det kändes inte som om jag hade något val längre. Nu rakar jag huvudet i stället för att bli ledsen varje gång jag tappar en hårtuss, säger hon.

Den 8 december förra året satt Ewalehna Hörbing i soffan och borstade sitt långa rågblonda hår. Plötsligt kände hon något konstigt i hårbotten.

– Det kändes som en kal fläck. När jag bad min dotter Malin att titta sa hon ”mamma, du har inget hår där…” Jag insåg nog på en gång att jag drabbats av alopecia. Jag fick panik och ringde till min pojkvän och bara grät. Håret är ingen kroppsdel man behöver för att leva, men det är så personligt, ens identitet på något vis, säger hon och serverar kaffe.

Vill inte isolera sig

Ewalehna slår sig ner vid köksbordet i huset i värmländska Degerfors som hon delar med barnen Malin, 16, och Markus, 17. Hon har nyss kommit hem från jobbet som elinstallatör på företaget Davab i Storfors, ett jobb som hon egentligen är sjukskriven från.

– Men jag kan ju inte isolera mig. Jag måste ju leva mitt liv ändå, oavsett om jag har hår på huvudet eller inte. Så jag grät färdigt och reste mig sedan och återvände till jobbet och berättade öppet och ärligt för mina arbetskamrater precis som det är. Det kändes befriande mitt uppe i allt.

Ewalehna berättar också historien om sig själv. Hon tror att den med stor sannolikhet bidragit till att hon plötsligt vid 45 års ålder började tappa sitt hår.

Först när hon var 39 år gammal fick hon veta att den man som hon i hela sitt liv trott var hennes pappa inte alls var det. Hennes biologiska pappa en helt okänd person, vilket fick hennes liv att fullständigt vändas upp och ner. Ett av hennes ”nya” syskon lider dessutom av sjukdomen alopecia, vilket innebär att hennes biologiska pappa är bärare av anlaget.

Den pusselbiten hade hon inte haft om hon inte blivit allvarligt sjuk sex år tidigare. Ewalehna drabbades då av livmodercancer, men är nu botad.

Det var i samband med en operation som det hela uppdagades. Hennes syster hade erbjudit sig att vara bloddonator, men prover visade att de tillhörde olika blodgrupper och att de inte kunde vara helsyskon.

– Det kom som en fullständig chock för oss båda. Vid en konfrontation med min mamma kröp det fram att det var jag som hade en annan pappa. Hela min tillvaro rämnade. Jag kände mig plötsligt rotlös och väldigt, väldigt ledsen, berättar Ewalehna.

Pappan visste inte heller om Ewalehnas existens och blev naturligtvis minst lika chockad när han en dag fick ett telefonsamtal från någon som presenterade sig som hans dotter. Men han mindes hennes mamma.

”Hela mitt liv var en lögn”

Evalehnas ”nya” pappa var gift och pappa till ytterligare fyra barn.

– Jag som trodde att jag hade tre helsyskon och ett halvsyskon fick plötsligt en massa halvsyskon och jag kände mig identitetslös. Den fasta punkt som jag hade i livet försvann och jag insåg att hela mitt liv var grundat på en lögn.

Ewalehna ville träffa sin biologiska pappa så snart som möjligt.

– Jag ville veta allt om honom och om mina halvsyskon för att själv få någon slags identitet. Han och hans fru kom hem till mig. Han gick fram till mig direkt och kramade om mig och hans fru sa att det inte rådde någon som helst tvekan om att jag var hans dotter.

Det sägs att psykisk stress kan vara en utlösande faktor till att alopecia bryter ut.

Ewalehna är övertygad om att det är så i hennes fall. Hon grät sig igenom hela den första månaden efter diagnosen som löd alopecia areata, som är fläckvis håravfall. Men den kan mycket väl utvecklas och bli värre, i värsta fall kan Ewalehna förlora all kroppsbehåring.

Sjukdomen kan vara mycket psykiskt påfrestande. För Ewa­lehna innebär det en ny identitet igen. En utan hår.

Rakade av allt hår

– Jag hamnade i en riktig svacka. Hur min sjukdom utvecklas har jag ingen aning om, det får framtiden utvisa. Men eftersom de kala fläckarna blev både större och fler så valde jag att raka bort allt hår på huvudet och skaffa peruk. Det är lika bra att ta av det och hoppas att det börjar växa igen, säger hon och ler, trots allt.