Har du vattenkoll?

HÄLSA

Sant eller falskt om vårt bästa hälsomedel

Vanligt vatten är världens bästa och billigaste hälsomedel. Men för många livgivande droppar kan göra mer skada än nytta.

Hur mycket vattenvett har du?

MYT Kroppen består till 65 procent av vatten.

SANT En vuxen människa består av cirka 60–65 procent vatten, ett nyfött spädbarn av 75 procent. Hur mycket vatten kroppen innehåller varierar också med ålder och kroppssammansättning.

MYT Man behöver dricka 2,5 liter vatten per dag.

FALSKT Kroppen omsätter normalt cirka 2,5 liter vätska om dagen, däremot är det inte alltid nödvändigt att dricka så mycket. Den mat vi äter, framför allt frukt och grönt, innehåller också vatten. Ofta räcker det att dricka cirka 1,5 liter vätska eftersom vi får i oss en liter från den dagliga maten. Vistas man i stark hetta eller tränar hårt kan det dock behövas mer.

MYT Man förlorar en halv liter vätska under ett normalt träningspass.

SANT Under träning ökar kroppstemperaturen och kroppen kyler av sig genom att svettas. Om det är varmt kan vätskeförlusten bli ännu större.

MYT Sportdryck är bättre än vatten för motionärer.

FALSKT Vanliga motionärer ska dricka vatten. Sportdryck kan tvärtom försämra fettförbränningen. Kroppen använder sockret i sportdrycken, och inte fettet, som energi.

MYT Vatten på flaska är hälsosammare än kranvatten.

FALSKT Även om många vattenproducenter hävdar motsatsen.

Tester visar att vanligt kranvatten kan vara både renare och mer mineralrikt än flaskvatten. Kolsyrat vatten ligger också kvar längre i magsäcken än vanligt hederligt kranvatten.

MYT Genomskinligt kiss betyder att man dricker tillräckligt med vatten.

SANT Kisset ska vara ljust, genomskinligt och luktlöst.

Ett toalettbesök varannan eller var tredje timme är normalt. Om du går mer sällan och kisset är mörkt dricker du sannolikt för lite.

MYT Ju mer vatten man dricker, desto bättre.

FALSKT Det finns inga vetenskapliga belägg för att man mår bättre av att dricka massor av vatten.

För mycket vatten kan vara farligt eftersom salthalten i kroppen rubbas när vi kissar för ofta. Människan klarar inte av att göra av med hur mycket vatten som helst och vattnet blir då kvar i kroppen. Det kan leda till ödem (onormal ansamling av vätska i kroppen). Kroppen klarar av att ta upp ungefär en halvliter vatten i timmen.

MYT Det räcker att man dricker vatten när man känner törst.

FALSKT När du känner törst kan du redan ha vätskebrist. I normala fall signalerar ett hormon till hjärnan när det är dags att dricka, men signalsystemet fungerar sämre under stress. Under hård träning i stark värme svettas vi så kraftigt att törstsignalen inte hinner med.

Törsten styrs inte heller av vätskenivån i kroppen, utan av salter och andra ämnen i blodet.

MYT Man måste dricka vatten under gympapasset för att mår bra.

FALSKT Om du tränar gympa i en timme, och har fyllt på med vätska före träningen, behöver du normalt inte dricka under passet.

Har man däremot inte druckit tillräckligt tvingas hjärtat pumpa ut mer blod för att kyla av kroppen. Pulsen ökar och den mentala och fysiska prestationsförmågan försämras.

Den som tränar mycket hårt eller längre tid än en timme behöver dock påfyllning.

MYT Man blir snygg och får fasta muskler av vatten.

SANT Hudceller som innehåller mycket vatten gör huden mjuk och vacker. När du tränar och svettas stimuleras oljeproducerande körtlar i hårsäckarna. Oljan skyddar håret mot uttorkning.

Muskler består i huvudsak av vatten och en vältränad person består alltså av mer vätska än medelsvensson. Vatten hjälper musklerna att bibehållas fasta.