4 sanningar om våra matvanor

Foto: Så mycket godis äter du varje år. 16 kilo. Ungefär så mycket godis äter vi svenskar på ett år. Vår reporter Johan
Gunnarsson (bilden) är dock helt oskyldig. Han äter nämligen inte godis … säger han.
HÄLSA

Vi tror vi är hälsofreaks – men verkligheten är en annan. Lotta Lundgren har synat Matsverige i tv-programmet ”Landet Brunsås”. Här levererar hon fyra sanningar om oss svenskar som vi helst blundar för.
 

Foto: Lotta Lundgren, Erik Haag och Henrik Schyffert i ”Landet Brunsås”.

1. Vi ÄLSKAR socker

VAD?

För 30 år sedan åt vi svenskar ungefär lika mycket godis som övriga européer, men sedan dess har vi fördubblat konsumtionen. Varje år trycker vi i oss nästan 20 kilo godis per invånare och år.

VARFÖR?

I början av 1980-talet introducerades vi för lösgodiset och vi älskar friheten att bestämma och dosera själva. I andra länder är godis till för barn, men här vill vi bejaka barnet, sötman representerar det ungdomliga. Och socker har blivit som en belöning, något man kan unna sig efter att ha uträttat ett dagsverke av något slag.

MEN!

Allt det söta gör att tänderna tar stryk, vi blir överviktiga, risken för cancer och hjärt- och kärlsjukdomar ökar, vi får humörsvängningar och dessutom triggar de snabba kolhydraterna ännu sämre matvanor. En 20-kronorspåse i veckan ser kanske inte mycket ut för världen, men det blir nästan 16 kilo på ett år.

Finns det inget bra med att äta godis?

LOTTA:

Massor. Det är en direkt belöning, gott och kul, generations­överskridande, jag kan komma på hur mycket som helst. Problemet är att vi vet att godis är farligt, men vi sitter ­ändå och myser med det.

2. Vi gillar INTE god mat

VAD?

Staten gav oss kostcirkeln som blev matpyramiden som blev tallriksmodellen, alla säger vad en måltid ska bestå av, men inget säger att vi ska äta en måltid som är god eller att vi ska ­laga och äta den tillsammans. Storkök och matkoncerner – den som erbjuder det lägsta budet i upphandlingen – skickar ut miljontals plastförpackade måltider till sjukhus, skolor och åldershem.

VARFÖR?

Hygienkrav, kostråd och lönsamhetskraven är stenhårda.

MEN!

Hembakat kaffebröd, egenknådade surdegslimpor och handvispat potatismos i korvkiosken har blivit en säkerhetsrisk. Hygienkrav och effektiv produktion går före smak. Vi tycks ha glömt bort att maten ska vara god och att den ska ätas upp.

Hur har det blivit så här, är det inte viktigt att maten smakar gott?

LOTTA:

Välmenta byråkrater i olika led försöker skydda oss från att bli sjuka. Om någon blir sjuk av mat kommer ansvarigas huvuden att rulla. Därför får smaken stå tillbaka.

3. Vi FROSSAR i dåligt kött

VAD?

Det syns tydligt på svenskarnas topp-10-lista över favoritmat – 9 är kötträtter, bara pannkaka med sylt lyckas spränga köttdominansen, om man inte äter fläskpannkaka förstås. På 20 år har vår köttkonsumtion ökat med 60 procent.

VARFÖR?

Kött är lättlagat, det är billigt och fler bantningskurer än GI, LCHF och Atkins lobbar för kött som en hälsosam genväg till en smal och beach-anpassad kropp.

MEN!

Vi har gärna kött på tallriken, fast helst vill vi inte fundera på omständigheterna kring hur det kom dit eller varifrån det kommer. Det ska ligga i ett frigolittråg med plastfilm som skydd och det ska vara mycket och billigt. Vår frossa ställer krav på produktionen, bönderna ska producera så mycket kött som möjligt, så billigt som möjligt. Den ­ekvationen leder till djur som knappt kan stå på ­sina egna ben. De tvingas växa upp och bli ­redo för slakt allt fortare på allt mindre ytor. Med hjälp av kraftfoder och andra delikatesser är en kyckling nu för ­tiden redo att hamna på tallriken vid 35 dagars ålder, 1960 var kycklingen dubbelt så gammal.

Är det inte märkligt att vi inte vill veta vad vi stoppar i oss?

LOTTA:

Jag tror att en del vill ­veta varifrån ­köttet kommer, men vi vill inte gärna reflektera över på vilka villkor och omständigheter ­köttet produceras.

4. Vi bantar oss FETA

VAD?

Hälften av alla svenska män och en tredjedel av kvinnorna är överviktiga. Fett har förvisso hög status – hand upp du som varken testat GI eller satt guldkant på vardagsmaten med en skvätt grädde – men ­fetma gillar vi inte. Därför översköljs vi av förslag på olika bantningskurer: ät bara grapefrukt, drick bara champagne eller frossa endast i hamburgare.

För att vi ska bli slanka och fina. Kroppsidealen ställer höga krav.

VARFÖR?

Två år efter bantningskuren har över 80 procent gått upp fler ­kilon än de gick ner. Vi har missat att det är livsstilen – att vi rör på oss för lite och äter för mycket – som gör oss feta, inte maten vi äter.

MEN!

Är vi bara ute efter en snabb lösning?

LOTTA:

En diet är mycket enklare, en livsstil är besvärlig att ändra på. Och vi utesluter gärna ett livsmedel för att kunna äta mer av ett annat.