Spruta med celler botar diabetiker

HÄLSA

Varje år insjuknar 1000 svenskar i diabetes typ 1. De sista tjugo åren har antalet insjuknade nästan fördubblats.

Hittills har sjukdomen varit obotlig, men nu har forskarna hittat fungerande botemedel.

Här är de nya vapnen mot diabetes.

Foto: Celltransplantation. Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har man botat två patienter med svår diabetes genom transplantation av insulinproducerade celler. Cellerna tas från en avliden persons bukspottkörtel, förbereds i ett laboratorium och sprutas in i den diabetessjukes lever.

Genom att transplantera insulinproducerande celler har ett nordiskt forskarteam botat två personer med diabetes. Nu vill man bota minst 100 diabetiker per år.

Sammanlagt har fem diabetiker från Skandinavien blivit transplanterade med insulinproducerande celler. Två av patienterna är helt botade från sin typ 1-diabetes och den tredje är på god väg att bli det.

- Patienterna har stegvis minskat sina insulininjektioner för att till slut hoppa över dem helt. Det känns helt fantastiskt, säger Olle Korsgren, professor vid Rudbeckslaboratoriet i Uppsala och delaktig i projektet.

Cellerna sprutas in i levern

Metoden går ut på att man tar insulinproducerande celler från en avliden persons bukspottkörtel. Cellerna sprutas sedan in i en blodbana i levern där de växer sig fast och börjar producera insulin.

Inom en tioårsperiod är förhoppningen att bota minst 100 diabetiker per år. Att bota alla är i dagsläget svårt.

- För att bota en patient krävs celler från minst två bukspottkörtlar. I dagsläget har vi inte tillräckligt med organ, säger Olle Korsgren.

En transplantation innebär dessutom svåra avstötningsrisker. Något som forskarna hoppas komma runt genom att preparera cellen innan den sprutas in i blodbanan eller genom att utveckla bättre mediciner.

- De mediciner som finns i dag har tyvärr negativa effekter på njurarna, vilket inte är bra för en diabetiker. Om vi kan hitta nya, lika effektiva, men med mindre biverkningar, kan fler botas, säger Christian Berne, professor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Redan nu står ett 20-tal diabetiker på den nordiska lista som kan komma att slussa patienter vidare till en transplantation. Ännu fler vill naturligtvis skrivas upp på den, via sin läkare eller sin diabetesmottagning.

- Det förstår jag. De som har blivit botade har ju fått ett helt nytt liv, säger Olle Korsgren.

Vad är diabetes?

Malin Byström