Nya tester – bättre diagnos

HÄLSA

Svensk forskare först i världen med de nya testerna

Hon är först i världen med att pröva nya borreliatester på ryggvätskan – på barn.

– De nya testerna är känsligare, säger forskaren Barbro Hedin Skogman.

Foto: Pionjär Forskaren Barbro Hedin Skogman har prövat nya antikroppstester på barn för att diagnosticera neuroborrelia. Testerna har tagits fram av forskare i Sverige och Finland.

Borreliabakterierna kan sprida sig från huden till nervsystemet och orsaka neuroborrelia. Barn drabbas oftare än vuxna. Det beror på att de lättare får fästingbett på hals och huvud, eftersom de är kortare.

Enda sättet att ställa en säker diagnos på neuroborrelia är att ta prover på ryggvätskan. Då mäter man antikroppar mot borrelia. Testerna i Sverige har hittills ansetts mycket tillförlitliga.

Med hög känslighet

Men en färsk studie av barnläkaren Barbro Hedin Skogman visar att de nuvarande testerna inte är så bra som vi trott.

Hon har prövat helt nya finsk-svenska borreliatester på ryggvätskan på barn i Sverige.

Barnen i studien hade misstänkt neuroborrelia.

118 av dessa fick behandling.

• Bara 60 procent av dessa barn fick en säkerställd diagnos på neuroborrelia med de nuvarande testerna.

• 82 procent fick en diagnos med de nya.

– Dagens tester har hög säkerhet men låg känslighet – medan de nya testerna har hög säkerhet OCH hög känslighet, säger Barbro Hedin Skogman.

Ansiktsförlamning

Mer än hälften av barnen i studien fick ansiktsförlamning av neuroborrelian.

– De blir sneda i ansiktet, det rinner ur ögat, de har svårt att blinka, svårt med uttal, de kan dregla, säger Barbro Hedin Skogman.

Efter ett halvår hade vart tionde barn kvar ansiktsförlamningen – trots antibiotikabehandling. Hos en del kvarstår den ännu efter två år.

– Bestående ansiktsförlamning är en av de vanligaste besvären efter en neuroborrelia. Varför förlamningen kvarstår trots antibiotika vet vi inte.

Bör ge antibiotika

Man kan alltså ha neuroborrelia och ändå få ett negativt provsvar i ryggvätskan.

– Min avhandling visar att man bör antibiotikabehandla alla barn som har tecken på inflammation i nervsystemet – oavsett om de har antikroppar mot borrelia eller inte enligt de nuvarande testerna, säger Barbro Hedin Skogman.