Drabbad av envis hosta? Se upp det kan vara kikhosta

HÄLSA

Har du varit sjuk länge och fått en envis hosta?
Då kan du ha drabbats av kikhosta.
De senaste åren har sjukdomen ökat i Sverige och allt fler fall av av den smittsamma sjukdomen har konstaterats sedan 2014.

Foto: Susanne Walström
Kikhosta har ökat i Sverige de senaste åren.

Feber, ont i halsen och hosta. Så kan man beskriva de flesta sjukdomarna som drabbar oss nu under vinterhalvåret men om hostan sitter i länge, och framförallt om den är väldigt intensiv, kan det finnas en risk att du drabbats av barnsjukdomen kikhosta.
Sjukdomen är som allvarligast när den drabbar spädbarn men alla både barn och unga kan drabbas och trots att de flesta barn i Sverige är vaccinerade är vaccinationsskyddet långt ifrån 100 procent säkert.

– Vaccineffekten avtar med tiden. Det går att insjukna när tillräckligt lång tid gått. Genomgången sjukdom ger immunitet i ca 15 år och vaccinering i cirka 6-7 år, säger Per Follin, smittskyddsläkare i Stockholms län, och fortsätter:

– Amning skyddar inte spädbarnet mot kikhosta. Först ca en månad efter andra dosen kikhostevaccin, som normalt ges vid 5 månaders ålder, utvecklas ett skydd mot kikhosta. Efter genomförd grundvaccination erhåller cirka 80 procent av de vaccinerade skydd, säger Per Follin.

Börjar som en förkylning

Kikhosta börjar oftast som en förkylning med hosta, ont i halsen och eventuellt lätt feber. Hostan tilltar sedan och börjar komma mer attackvis. Barn får ofta svårt att andas och får så kallade kikningar. Hostattackerna avslutas oftast med att barnet hostar eller kräks upp slem.

Är det lätt att missa att man har kikhosta?

– Ja hos vuxna kan det vara lätt att missa kikhosta, då man inte alltid har kikningar även om hostan kan vara intensiv. För vuxna är kikhosta oftast en lindrig sjukdom med hosta och eventuell lätt feber, men ibland kan man ha mer intensiv och långvarig hosta. För spädbarn är kikhosta en allvarlig sjukdom med mer klassiska symtom som inleds med förkylningssymtom och hosta.  Hostan blir successivt mer intensiv, och kikningar tillkommer och ibland även andningsuppehåll, säger Bernice Aronsson, Barnläkare och utredare på Folkhälsomyndigheten.

Trots att sjukdomen är mycket smittsam behöver man inte vara hemma under hela sjukdomsförloppet.  För de flesta räcker det att man är hemma under de mest intensiva perioderna.

– Orkar man gå i förskola eller skola så behöver man inte vara hemma. Däremot ska man alltid undvika att träffa spädbarn, säger Per Follin.

Har ökat de senaste åren

Under perioden 2008-2013 rapporterades årligen cirka 200-300 fall av kikhosta. Men under 2014 ökade antalet fall till 703 varav 121 var spädbarn. 2015 sjönk det till 603 fall men 2016 steg det återigen till 679 fall.

– Av naturliga skäl så kommer ökningar av kikhosta i cykler ungefär vart tredje till vart femte år och ökningen 2014 kan till stor del förklaras av en sådan naturlig cykel, men en del av ökningen kan även bero på att vaccinet inte ger fullständigt skydd och att skyddet avtar med tiden, säger Bernice Aronsson.

Spädbarn, som är den grupp som riskeras att drabbas allvarligast av kikhosta är också den grupp där flest fall rapporteras följt av barn mellan 10-14 år.  

Finns det ett stort mörkertal när det gäller kikhosta?

– Ja det finns säkert mörkertal särskilt bland ungdomar och äldre som ibland inte får så uttalade symtom och som ibland inte söker för sina symtom eller som när de söker inte tas prov på, säger Bernice Aronsson.

Alla spädbarn erbjuds vaccin

Alla spädbarn erbjuds sedan 1996 vaccination vid tre, fem och tolv månaders ålder, med påfyllnadsdos vid fem till sex års åldern. 2016 införde man även en boosterdos vid  14-16 års ålder för att utöka skyddet.

Tror man på en förändring neråt igen nu när man infört en boosterdos för ungdomar från 2016?

– Ja vi bedömer att antalet fall av kikhosta kommer att minska hos ungdomar, men vi vet inte om detta kommer att påverka antalet fall i övriga åldrar, säger Bernice Aronsson.

Mellan 1979 och 1996 vaccinerade man inte barn mot kikhosta i Sverige men någon rekommendation om allmän vaccination av vuxna mot kikhosta har inte Folkhälsomyndigheten varken för de som är födda mellan 1979-1996 eller för de som är födda tidigare, berättar Bernice Aronsson.

– Eftersom kikhosta var mycket vanligt under dessa år, har de som är födda mellan 1979 till 1996 troligtvis haft sjukdomen och har därmed fått ett visst grundskydd.

Under januari 2018 rapporterades 67 fall av kikhosta i Sverige. Att jämföra med 79 fall i januari 2017.

När ska du söka hjälp?

  • Du misstänker att du som vuxen eller ditt barn har kikhosta.

  • Ditt barn är yngre än ett år och har utsatts för kikhostesmitta.

  • Du som vuxen eller ditt barn har haft hosta i mer än 3-4 veckor.

  • Du som vuxen har haft hosta i två veckor och umgås nära barn som är yngre än ett år.

  • Du är gravid efter vecka 27 och har haft hosta i två veckor.

  • Ditt barn har kikhosta och symtomen förändras, till exempel att barnet får mer feber eller ont på något nytt ställe. Det kan betyda att barnet har fått en följdsjukdom. 

Källa: 1177.se och Folkhälsomyndigheten