Hög tid för skönt glid

HÄLSA

När snön blivit en bristvara har allt fler upptäckt isarnas möjligheter

Nu är det hög tid att ta på långfärdsskridskorna.

Men vilket är bäst – lös eller fast häl?

Kropp & Hälsa guidar dig rätt.

Att glida fram på små trolska skogssjöar, eller över oändliga vidder i havsbandet där sjöfåglarna härskar, är en fascinerade naturupplevelse.

I takt med att snön blivit en bristvara har allt fler upptäckt isarnas möjligheter. Folk gillar sättet at ta sig fram. Mjukt, mer teknik än styrka och kondition. Inga jobbiga backar. Skonsamt för leder och muskelfästen.

Skridskor är bra för fettförbränningen, du kan hålla på länge utan att bli riktigt trött. Fem–sex timmars åkning klarar nästan vilken normaltränad pensionär som helst. Men då krävs sällskap och komplett säkerhetsutrustning.

Vilka skridskor bör man då välja? Och vilken bindning? Lös eller fast häl? Det sistnämnda är den stora frågan i år.

Så här svarar Bo Gahm, SSSK en av landets mest erfarna skridsko­ledare:

– Många har blivit bättre åkare, fått ett längre, mer vägvinnande skär sedan de gått över till löshälsbindningarna, det är sant. Men nackdelarna överväger fördelarna. Mitt råd till nybörjaren och normalmotionären blir därför att välja en bindning med fast häl, alltså där hälen på skon spänns fast på skridskon. De är billigare och fungerar bra i alla lägen.

Skon och skridskon fastnar

Efter en incident nyligen, där samtliga tolv åkare i en elitgrupp drabbades, vill Bo Gahm också utfärda en varning för de automatiska, så kallade step-in bindningarna. När de mekaniska delarna fryser går skridskon inte att ta loss från pjäxan!

– De manuella bindningarna, där man måste böja sig ned och öppna en spärr är både säkrare och tryggare, det gäller oavsett fast eller lös häl, säger Bo Gahm.

10 nyttiga tips för dig som vill ut på naturis

Tomas Sjöman

ARTIKELN HANDLAR OM

Träning