Assisterad befruktning tillåts utan genkoppling

HÄLSA

Det ska bli tillåtet med assisterad befruktning utan att varken ägg eller spermier kommer från någon av de tilltänkta föräldrarna, föreslår regeringen.
Cilla Holm tvingades söka den hjälpen utomlands:
– Det här låter helt fantastiskt.

1 av 2 | Foto: Johner/ Hannah Hedin
Assisterad befruktning utan genetisk koppling ska bli tillåtet. Något som Cilla Holm efterfrågat.

Det var så sent som i förra veckan som regeringen sa nej till surrogatmödraskap. Nu kommer regeringen med ett annat förslag som man hoppas ska hjälpa ofrivilligt barnlösa att bli föräldrar.

– I takt med att attityder i samhället utvecklas, moderniseras och förändras, så förändrar vi också lagstiftningen. Tekniken finns, och vi upplever att det här kommer att göra det bättre för väldigt många som längtar efter barn, säger Annika Strandhäll (S), till Ekot.

Regeringen vill nämligen att det ska bli tillåtet med assisterad befruktning utan att någon av de tilltänkta föräldrarna har en genetisk koppling till barnet, rapporterar Ekot.

”Attityder har ändrats”

Enligt dagens lagstiftning krävs det att det finns en genetisk koppling till minst en av föräldrarna för att få assisterad befruktning i Sverige.

Lagändringen innebär att svensk hälso- och sjukvård ska få utföra assisterad befruktning utan att varken ägg eller spermier kommer från någon av de tilltänkta föräldrarna. I stället ska sjukvården utföra behandlingen med donerade ägg och spermier. Det här ska ske, enligt förslaget, både på universitetssjukhus och andra vårdinrättningar.

– Det är helt fantastiskt. Om allt det blir verklighet så är det på tiden, säger Cilla Holm, 42, som behövt den hjälpen men tvingats söka den utomlands.

Hon började för två år sedan med att bli förälder på egen hand genom spermiedonatorer i Danmark. Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor blev tillåtet i Sverige först april 2016.

Efter tio misslyckade försök med sina egna ägg vände hon sig slutligen till Ryssland. För en vecka sedan fick hon en embryodonation och väntar nu på besked om hon är gravid. Äggdonatorn kom från Ryssland och spermiedonatorn från Danmark.

Regeringen ställer ett krav

Hade Cilla varit yngre eller svensk lagstiftning snabbare hade hon kunnat få den här hjälpen i Sverige – i och med regeringens lagförslag. Gränsen går nämligen vid 40 år.

– Det är konstigt att Sverige har legat så långt efter lagförslagsmässigt när behovet och efterfrågan funnits väldigt längre. Många har tvingats åka utomlands, exempelvis jag. Man vill mycket hellre vara kvar i Sverige, säger Cilla Holm.

Även RFSU menar att regeringens förslag är på tiden.

– Vi tycker att det är väldigt positivt. Vi vet att lagförslaget är efterfrågat och efterlängtat. Det leder till en modernare familjepolitik och att fler får tillgång till assisterad befruktning och att fler som lider av ofrivillig barnlöshet kan få hjälp, säger Hans Linde, ordförande.

Enligt regeringens förslag ska föräldrarna vara skyldiga att berätta för barnen om hur de har kommit till. Barnen har även rätt vid 18 årsålder att få reda på donatorns identitet.

– Därför kan jag säga att det är en rättsäker reglering för såväl föräldraskapet som för det barn som ska växa upp under de förutsättningarna, säger Heléne Fritzon, biträdande justitieminister, till Ekot.

Fritzon hoppas att den här lagändringen ska underlätta både för par och ensamstående att få barn. Lagändringen väntas träda i kraft den första januari 2019.