Dödsbakterie finns i varannan svensk kyckling

avMary Mårtensson

Foto: Foto: COLOURBOX
SMITTORISK ESBL-bakterierna finns i tarmarna och kan förorena kycklingköttet vid slakt för att sedan spridas vidare till oss människor.

Varannan svensk kyckling – och nästan all kyckling från Sydamerika – är smittad av multiresistenta tarmbakterier, med ESBL.

Det visar en rykande färsk undersökning. Men enligt Livsmedelsverket behöver vi inte oroa oss.

– De här bakterierna är inte sjukdomsframkallande hos människor, säger Mats Lindblad, mikrobiolog på Livsmedelsverket.

Aftonbladets medicinreporter Mary Mårtensson.

I tre dagar har Aftonbladet skildrat det växande problemet med multiresistenta bakterier - hur allt fler människor insjuknar i svåra och livshotande infektioner som inga antibiotika längre biter på. Årligen dör 25 000 människor inom EU av sådana infektioner.

Men multiresistenta bakterier finns inte bara hos människor, utan även hos djuren.

Nu visar stickprovskontroller av Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) att multiresistenta bakterier i kycklingkött är extremt vanligt - inte bara i importerad kyckling, utan även i svensk.

Livsmedelsverket har letat efter en E. Coli - av våra vanligaste tarmbakterier -  med ESBL. Det är ett enzym som bryter ner våra vanligaste antibiotika. Årligen insjuknar cirka 5 000 svenskar i infektioner orsakade av bakterier med ESBL.

Hälften av svenska kycklingar drabbade

Undersökningen omfattar 500 prover av importerad nöt, gris och kyckling samt 100 prover av svenskt kycklingkött.

Kontrollerna visar att multiresistenta bakterier - E. Coli med ESBL - är sällsynt i importerat nötkött, något vanligare hos griskött - men mycket vanligt i kyckling.

ESBL  förekom hos 95 procent av all kyckling från Sydamerika, 15 procent av kycklingen från Danmark, 61 procent hos kycklingen från övriga EU, samt hos nästan hälften - 44 procent - av den svenska kycklingen.

Men enligt Livsmedelsverket behöver vi inte oroa oss för att bli sjuka om vi äter smittad kyckling.

– De här bakterierna är i huvudsak inte sjukdomsframkallande, säger Mats Lindblad, mikrobiolog på Livsmedelsverket.

Resistenstypen hos E. Coli hos djuren är nämligen inte densamma som hos människor. Livsmedelsverket har tittat på gener och arvsanlag hos de multiresistenta ESBL-bakterierna på kött och jämfört med dem hos människor.

– De ser inte ut på samma sätt. Våra resultat tyder därför på att de multiresistenta bakterierna hos djuren inte framkallar sjukdom hos människor. Livsmedel skulle kunna vara en möjlig väg för spridning, men de här resultaten tyder på att det inte är så vanligt.

Det är vi människor som smittar varandra.

Bakterierna kan mutera

Kan vi vara helt säkra på att vi inte blir sjuka om vi äter smittad kyckling?

– Vi kan ju inte säga att man aldrig kan bli sjuk, men det ser inte ut som om kyckling är en vanlig spridningsväg.

Kan ESBL-bakterierna hos djuren mutera och plötsligt bli farliga för oss människor?

– Ja, de kan byta ut sina arvsanlag med varandra. Bakterier som kan göra oss människor sjuka kan plocka upp de här arvsanlagen från multiresistenta bakterier i kött och kyckling.

Smittan i svensk kyckling kommer sannolikt från importerade avelsdjur från Storbritannien.

För att vara på den säkra sidan: Upphetta kycklingen till minst 70 grader vid tillagningen så att alla bakterier dör - och tillämpa strikta hygienrutiner när du hanterar rå kyckling.

Årligen konsumeras 14 ton antibiotika bland djur avsedda att bli livsmedel.