”Sätt upp en gräns för dig själv”

HÄLSA

Alkoholläkarens bästa råd i chattet med läsarna

Att känna behov av en återställare är en tydlig varningssignal. Och om alkoholen har tagit över ditt liv på bekostnad av saker du tidigare tyckte var viktiga - ja, då är du beroende. Läs hela chattet med alkoholläkaren Sven Andréasson.

Sven Andréasson säger: Hej! Jag är alkoholläkare och har arbetat med alkoholfrågor i många år. Välkomna med era frågor!

Göran säger: Tror du att lådvin gör KVINNOR till alkolister?

Sven Andréasson säger: Ja, risken ökar för detta. När man köper stora mängder alkohol är risken större eftersom man dricker upp det man har hemma. Ett problem är att man inte lika tydligt ser hur mycket man dricker vid varje tillfälle.

anonym säger: Hej! Jag är en kille på 20 som går ut på krogen ganska ofta. Nu på semstern (3 veckor) blir det väl fest fyra gånger per vecka ungerfär. Övrigt på året festar jag 1-2 gånger (oftast 2) i veckan. Det brukar bli att man dricker kanske 8-9 öl per kväll. Jag känner mig absolut inte beroende men förstår att det är i mesta laget. Riskerar jag att få alkoholproblem?

Sven Andréasson säger: Ja, alkoholproblem innebär ju inte bara att man blir beroende. De allra flesta blir inte beroende utan för dem innebär alkoholproblem att de råkar ut för olycksfall, att de sumpar tentor, att de sabbar relationer och förstör sin ekonomi. Dessutom blir faktiskt många i 20-årsåldern beroende av alkohol.

Stella säger: Är alkoholism genetiskt? Om det finns mycket alkoholism i familjen ska man undvika alkohol helt?

Sven Andréasson säger: Ja, risken ökar ju fler släktingar man har som har alkoholproblem. En klok regel är att vara extra försiktig med alkohol jämfört med andra människor. Många barn till alkoholister har sedan urminnes tider tillämpat denna regel.

Ida säger: Jag har hört att om man tar en återställare dagen efter man har druckit så är det första tecknet på alkoholism, stämmer det?

Sven Andréasson säger: Ja, det är i alla fall ETT väldigt typiskt tecken på alkoholberoende. Den normala reaktionen när man druckit mycket är att man inte vill se åt alkohol, men den som blivit beroende behöver tvärtom mer av drogen för att komma i balans.

Grymlings säger: Tycker du att myndigheterna är dåliga på att informera om alkoholens stressökande effekter. Många dricker för att slappna av, men det de inte vet är att alkoholen ökar stresshormonerna, eller har jag läst fel?

Sven Andréasson säger: Det stämmer. Alkohol är en slags döbelnsmedicin - det känns bra för stunden men ökar problemen på längre sikt. Det är svårt att informera om alkohol. Informationen finns, men människor tar ogärna till sig obekväma fakta.

semesterkillen säger: Hej. Jag har druckit en stor mängd alkohol nästan varje dag under hela juli. Har blivit väldigt orolig för min lever nu, är det någon fara för mig om jag slutar dricka nu och börjar leva ett "normalt" liv igen?

Sven Andréasson säger: I de allra flesta fall återhämtar sig levern efter några månader efter en sådan påfrestning. Samtidigt ska man vara medveten om att det kanske inte är levern i första hand som tar stryk av alkohol, även om det är den vi lättast kan mäta effekterna på. Långvarig hög alkoholkonsumtion drabbar i första hand hjärnan och den psykiska hälsan.

Klass 2B säger: Regler och lagar stiftas mot "rökning". Ickerökare skall inte utsättas för passiv rökning. det fungerar bra rökare har blivit hänsynsfullare.

Tror du att lagstiftning i någon form kan vara ett bra sätt att komma tillrätta med vår ökade alkoholkonsumention?

Sven Andréasson säger: Intressant fråga. Vi har under historien haft förbud mot offentlig berusning. Troligen skulle en stor majoritet av svenska folket vilja ha någon begränsning av rätten att uppträda berusat offentligt. Utmärkande för det svenska alkoholdrickandet är just det stora inslaget av offentlig fylla.

Leif säger: Är det inte samma sak med alkholism som med andra sjukdomar, vissa drabbas andra gör det inte? Är du mer i riskzon för alkoholism än för cancer t ex - om du skulle äta fel mat menar jag.

Sven Andréasson säger: Det är helt riktigt att vissa människor är mer riskutsatta. Dels beroende på ärftliga förhållanden, men också i hög grad beroende på de sociala villkor de lever under. För en del går det därför bra att dricka ganska mycket under hela livet utan att några problem uppstår, medan det för andra ganska snabbt leder till svåra problem.

stigge säger: Finns det några som helst undersökningar som säger varför vi dricker som vi gör?

Sven Andréasson säger: Nej, detta har forskare frågat sig i många år, och någon säker slutsats har inte kunnat dras. Troligen beror det på kulturella faktorer att svenskar överlag inte druckit alkohol i vardagslivet, men däremot gjort det vid högtider och fester. Detta har lett till en ruskultur, som visat sig vara väldigt svår att förändra.

Emma säger: Hej! Är själv yrkesverksam inom området sedan något år tillbaka och möter mycket människor med alkoholproblem. Detta är väl kanske en väldigt yrkesverksam fråga men jag vill ställa det ändå: Hur ska vi få fler läkare vid vårdcentraler och inom vården överhuvudtaget att tidigt uppmärksamma alkoholproblem hos sina patienter? Jag möter ofta stort motstånd bland läkare för den här typen av frågor, samtidigt vill jag inte ge upp, för jag vet hur tungt en läkares ord väger i rätt stund! Trevlig sommar!/Emma

Sven Andréasson säger: Jag tror att det handlar om att ge läkare och sköterskor bra verktyg att arbeta med. Dels kan man utarbeta frågeformulär om livsstil, där vet vi att nästan alla människor är intresserade av hur livsstilen påverkar hälsan. Sedan behöver många inom sjukvården lära sig att diskutera alkohol och livsstil på ett sätt som motiverar människor att göra förändringar. Ett problem är att sjukvården ofta arbetar med stark tidspress. Därför behövs metoder som inte tar mycket tid i anspråk. Sådana finns också, men behöver komma ut till praktikerna.

Anders säger: Hej, jag har mer eller mindre druckit dagligen de senaste året, inga stora mängder men tydligen tillräckligt för att ha svårt (jobbigt) att sluta. Vad ska jag göra?

Sven Andréasson säger: Den första frågan är om du har försökt att sluta. Om du inte har försökt så gör på följande sätt: 1. Sätt upp den gräns som du själv tycker är rimlig, kanske 1-2 glas 4-5 ggr i veckan eller liknande. 2. Kontrollera om du kan hålla dig till ditt mål. 3. Om du inte klarar det: diskutera frågan med dina närstående; partner eller vänner. Sök stöd för att nå ditt mål. 4. Om inte heller detta räcker: vänd dig till professionell rådgivning.

Sylvester säger: Hur pass mycket tär det på hjärnan om man dricker redigt en gång i veckan? Hört att närminnet och sådana saker försämras?

Sven Andréasson säger: Ja, modern alkoholforskning talar för att stora mängder alkohol vid enstaka tillfällen kan skada nervsystemet mer än jämn, låg alkoholkonsumtion.

Moderator säger: Sista frågan kommer från Nils.

Nils säger: Tester som finns att läsa och göra i snart nog varje tidning i all ära men när vet vi egentligen när vi har "drabbats" av alkoholism? Är det i så fall en sjukdom eller bara ett felaktigt beteende?

Sven Andréasson säger: Två bra frågor. Den första är vilka tecknen på alkoholberoende är. Det viktigaste är att man känner att alkoholen har tagit över ens liv på bekostnad av saker som man tidigare tyckte var viktiga, t ex familj, yrkesliv eller fritidsengagemang. Huruvida alkoholism eller alkoholberoende är en sjukdom har forskare och andra grälat om i hundratals år. Helt klart är att dricker man tillräckligt mycket så blir man sjuk, där ett sjukdomsinslag är just ett sjukligt beroende av drogen alkohol.

Moderator säger: Tack Sven och alla ni som chattat! Ni kommer snart att kunna läsa ett sammandrag av chattet här på aftonbladet.se.

Sven Andréasson säger: Tack för alla bra frågor! Alkoholen står i debattens centrum just nu - allt talar tyvärr för att vi kommer att få betydligt mer alkoholproblem de närmsta åren. Här krävs en jätteinsats från både myndigheter och från oss själva, i våra familjer och våra lokalsamhällen, om vi ska få en förbättring.