Sofia, 27: När kilona rasade ökade motivationen

1 av 2 | Foto: efter. På två år gick Sofia Lennér ner 60 kilo.
HÄLSA

Kilona smög sig på. Efter tre graviditeter var Sofia Lennér, 27, plötsligt uppe i 135 kilo.

– När jag ställde mig på vågen fick jag en chock.

Bantningspillret Xenical blev räddningen.

När Sofia inte längre orkade hänga med i sina söners vilda lekar bestämde hon sig en gång för alla. Hon skulle bli smal. Via en släkting som är läkare kom hon i kontakt med bantningsmedlet Xenical.

– Den första veckan gick jag ner 2,5 kilo. Det var en sporre och säkert mycket därför jag lyckades. Sedan rullade det på, 5 kilo mindre, 7 och 10.

Vartefter kilona rasade ökade motivationen att börja röra på sig. Sofia började gå raska promenader och i dag – 2 år senare och 60 kilo lättare – tränar hon tre gånger i veckan: simning, aerobics och styrketräning.

– När jag blev smalare kändes det roligt att gå och träna, det hade jag aldrig vågat tidigare.

Ju lättare hon blev, desto mer ökade motivationen att leva hälsosamt. Gräddsåsen byttes mot lättprodukter och Sofia lärde sig så småningom att uppskatta saker hon rynkat på näsan åt tidigare, som fruktsallad.

– Men jag bestämde mig redan från början att detta fick ta tid. Jag skulle vara snäll mot mig själv. Gick jag och fikade med mina kompisar så unnade jag mig en kaka. Tidigare hade det kanske varit både en kaka och en bakelse.

Utbildning och jobb

Att komma tillbaka till normalvikten innebar också att det plötsligt gick att hitta snygga kläder, att Sofia kände sig bekväm på badstranden och att hon orkade busa med sina barn. Hon vågade också ta steget mot en utbildning och ett nytt jobb.

– Jag har varit hemma med barnen innan. Nu har jag utbildat mig till undersköterska och jobbar på förlossningsavdelningen på Kärnsjukhuset

i Skövde. Ett jobb som jag aldrig trodde att jag ens skulle våga söka.

Bra att ha ögonen på sig

I ett år åt Sofia bantningsmedlet. I början var det svårt att veta vilken mat som fungerade.

– Det var jobbigt med diarréerna. Om man skulle bort på middag visste man aldrig hur magen skulle reagera. Jag vågade inte riktigt lita på att det skulle gå bra. Men efter ett tag så lärde man sig vilken mat som fungerade.

– Jag tycker inte man ska vara för hård mot sig själv, utan ta det lugnt, inte pressa sig för hårt. Sedan måste man vara supermotiverad för att hålla ut. Det är en lång kamp man har framför sig. Det är också bra att berätta för sina vänner att man håller på att gå ner i vikt, då har man ögonen på sig.

Anna Bengtsson