Starka mediciner kan hjälpa tusentals

– men godkänns inte av Läkemedelsverket

HÄLSA

Över en halv miljon svenskar lider av handeksem.

De kliande blåsorna och de smärtsamma sprickorna är ofta svåra att råda bot på – men det finns läkemedel som fungerar.

Dessa är dock inte godkända av Läkemedelsverket.

– De här patienterna lider ofta i det tysta. Man kan undra hur Läkemedelsverket tänker här, säger överläkaren Mats Berg.

Handeksem yttrar sig ofta som små kliande blåsor, torr hud och smärtsamma sprickor och det kan göra livet till ett riktigt helvete för de drabbade.

En del har det så besvärligt att de måste sjukskriva sig, och en del tvingas byta yrke på grund av sina besvär.

– De här patienterna är ofta ganska tuffa, de lider i det tysta. Som doktor tycker man att de uthärdar lite väl mycket. De har blivit vana vid att det inte finns någon hjälp, och det är tråkigt, säger Mats Berg, överläkare vid hudkliniken i Sörmland.

Svårbehandlat

Många av de som drabbas av lindriga handeksem kan lindra symtomen med mjukgörande krämer, men det allra flesta behöver snart gå över till starkare kortisonpreparat som skrivs ut av läkare.

– De receptfria är för svaga – man har så tjock hud på händerna. Problemet är att många får tillbaka sina besvär direkt efter avslutad behandling, säger Mats Berg.

Nytt hopp med starka preparat

Det finns flera preparat som har haft goda effekter mot handeksem. Problemet är bara att de ger kraftiga biverkningar och därför inte godkäns av Läkemedelsverket.

Ett av de praparaten är Toctino. I en stor studie som gjorts blev 50 procent av testpersonerna helt, eller nästan helt, symtomfria när de använt det.

Toctino är godkänt i nästan hela Europa – utom i Sverige.

– Man har bedömt att det inte ska godkännas här i Sverige, trots att det är godkänt i exempelvis England. Anledningen är att det ger kraftiga biverkningar och dessutom kan ge skador på foster, säger Maria Jasner, som är legitemerad receptarie på Läkemedelsverket.

Ett annat medel som inte är godkänt, trots att det visat sig ge mycket positiva effekter för patienter med allvarligt handeksem, är Roaccutan.

– Roaccutan har varit godkänt tidigare men det drogs tillbaka för att det gav väldigt mycket biverkningar och för att det fanns stora risker med det, säger Mårten Forrest som är informatör på Läkemedelsverket.

Svårt att få hjälp

Att medlen inte är godkända innebär dock inte att det är kört för svenska patienter som vill prova de starka medicinerna:

En hudspecialist kan få rätt att skriva ut genom att söka licens från Läkemedelsverket – men en ansökan måste göras för varje enskild patient.

Överläkare Mats Berg är kritisk till att det är så svårt för svenska patienter att få tag på de mest effektiva medicinerna.

– Man kan fundera lite över hur Läkemedelsverket har resonerat här. Det är en väldig tröskel som doktor att ansöka första gången. Det är ingenting man gör automatiskt, säger han.

Så länge läkemedlet inte är registrerat i Sverige får företaget som tillverkar det inte marknadsföra det, och inte heller kommer det in i Fass, katalogen över svenska läkemedel.

– Det här kan man tycka är ännu värre. All marknadsföring är ju inte av ondo – ibland handlar det om att få ut information. Många läkare, och många patienter, känner inte till att det här läkemedlet finns, säger Mats Berg.

Tusentals svenskar kan drabbas

Den i särklass vanligaste anledningen till handeksem är det som kallas atopi, vilket betyder att man har en medfödd känslighet.

Atopi kan ge både luftvägsallergitendens och känslighet i huden.

Så många som en tredjedel av Sveriges befolkning tros vara atopiker – men alla utvecklar inte just handeksem.

Allergisk reaktion

En del får eksem för att de har ett jobb som deras händer inte tål. Det kan handla om kockar, bilmekaniker, hårfrisörer och undersköterskor.

– Men många har helt enkelt känslig hud. Både de som i sitt jobb använder mycket vatten och tvål, och de som i sitt jobb måste skydda händerna med handskar, är utsatta. Handskar i sig kan vara en orsak att händerna reagerar, säger Mats Berg.

Många som har eksem frågar sig om de är allergiska.

– Det är faktiskt hyfsat ovanligt att det handlar om allergi – men vid långvariga besvär ska man förstås alltid göra ett kontaktallergitest. Nickel har varit väldigt vanligt, men i och med att nickel i oäkta smycken måste deklareras numera så har nickelallergierna halverats, säger Mats Berg.

ARTIKELN HANDLAR OM