Science fiction ....fast på riktigt

Foto: AP
ETT framtidsscenario? I Jurassic Park tar forskarna fram dinosaurier genom att använda DNA från en insekt. Verklighetens forskare är nu oense om det skulle vara möjligt att genomföra i praktiken eller inte.
HÄLSA

Hjärtan från grisar, odlade njurar och klonade reservdelar. Robotar som är så små att de kan reparera enstaka celler.

De nya sätten att behandla sjukdomar låter som rena science fiction.

Hälsa har tittat på fyra metoder som kan bli framtidens botemedel.

Den medicinska utvecklingen går i rasande fart. Hälften av det läkarna gör i dag existerade inte för tio år sedan.

För bara 50 år sedan var bara tanken på ett hjärtbyte omöjlig. I dag har Sverige transplanterat hjärtan i tio år.

Vad kan vi byta ut på kroppen om ytterligare 50 år?

– Science fiction blir snart science reality, sa professor Hans Wigzell, rektor för Karolinska Institutet, vid ett möte om läkekonsten i framtiden.

Genterapi, odlade organ och opererande robotar – det är något av det vi kan vänta av framtidens sjukvård.

I framtiden får patienterna skräddarsydda behandlingar och risken för biverkningar blir minimal. I plånboken kommer vi kanske ha ett genkort bredvid bankomatkortet. Vi går till doktorn via nätet och är vaccinerade mot cancer och missbruk.

Eftersom vi blir allt fler äldre kommer troligen forskningen till stor del att handla om åldrandets sjukdomar, som alzheimer, hjärtinfarkt och stroke.

Organ på beställning

Nya celler odlas fram ur stamceller – som sen utvecklas till nästan vad som helst.

Nya organ kan odlas upp på beställning från våra egna celler utan risk för avstötning och kanske med kraftigt förstärkt funktion. Kroppens celler kan en och en repareras, hämmas, utvecklas eller styras med mikrokirurgi, så kallad nanoteknologi.

En forskargrupp vid Linköpings universitet presenterade i juni en ny miniatyrrobot som bara är 0,25 millimeter lång och 0,1 millimeter bred. Den är så pytteliten att den kan flytta på enstaka celler.

– Just nu jobbar vi med cellkliniker – möjligheten att roboten kan studera en cell i taget och se till att den inte kommunicerar med andra celler och mäta där den är aktiv. Det är snarare ambitioner än verklighet just nu, men delar av det kan bli verklighet om ett år, säger Olle Inganäs, docent vid institutionen för tillämpad fysik vid Linköpings universitet.

– Sverige är först och bäst i världen med den här typen av mikrorobotar, säger Olle Inganäs.

– Man kan tänka sig att robotarna snörper åt tunna blodkärl och håller samman snittytor. Det kan till exempel få stor betydelse inom fosterkirurgin.

Många kan räddas

Transplantationskirurgin utvecklas. I framtiden kan kanske hundratals räddas till livet varje år med hjälp av xenotransplantationer – organ från djur.

– Jag tror att det blir möjligt att transplantera organ och celler från djur för att hjälpa människor redan inom de närmaste två, tre åren, säger Carl-Gustav Groth, professor i transplantationskirurgi vid Huddinge sjukhus.

Han var den som introducerade xenotransplantationer i Sverige för tio år sedan, då tio svenska diabetiker fick insulinproducerande grisceller.

Nyligen presenterade forskarna ett ”bromsvaccin” mot cancerformen malignt melanom.

Så småningom hoppas forskarna hitta vaccin mot bland annat stroke, alzheimer, magsår, prostatacancer, diabetes och alkoholism.

I somras avslöjade den amerikanska professorn Craig Venter att människans arvsmassa nu har kartlagts, en kunskap som kan bana väg för nya, mer effektiva behandlingsmetoder.

Genterapin kan bli ett vapen mot cancer och ärftliga sjukdomar. Fel kan korrigeras redan på fosterstadiet.

Men ingen vet vilka nya sjukdomar som kommer att dyka upp. Aids, ebola och galna ko-sjukan var okända för inte så länge sedan och nya sjukdomar kan bli framtida hot.

Många forskare varnar för att xenotransplantationer kan orsaka så kallade zoonoser, smitta från djur till människa.

När världens mest berömda får, klonen Dolly, föddes 1996, började diskussionerna om kloningens användningsområden.

Organbanker där människor utan hjärna klonas fram för att fungera som reservdelar är en av de mest kontroversiella idéerna.

– Det är etiskt förkastligt. Det strider mot allt att framställa liv med syftet att skövla det. Tanken är kväljande, säger Urban Lendahl, professor i genetik vid Karolinska Institutet.

Han förespråkar istället odling av stamceller för att skapa nya organ.

Celler kan läras upp

– Odling av stamceller är på frammarsch. Det pågår forskning där man genom att tidigt ta outvecklade celler från en människa som är 2-3 dagar gammal kan lära dem att bilda ett visst organ, säger Urban Lendahl.

– Metoden är betydligt bättre än att ta fram en hel människa. Man har gått över en etisk gräns om man bara ser kroppen som ett reservdelsförråd, säger han.

Frågan om vad som är mänskligt och vad som är etiskt försvarbart inom medicinen ser ut att bli 2000-talets hetaste frågeställning.

I dag blir många upprörda över kloning och provrörsbefruktning. Vad blir då reaktionerna på livsförlängning och genmanipulation?

En sak är säker. Gårdagens science fiction ser ut att bli verklighet inom en snar framtid.

4 metoder som revolutionerar medicinen

Grisar kan bli våra organbanker

Maskiner lagar celler

Snart klonar vi oss själva

Stamceller lagar vävnaden

Petra Holm