Kerstin vann mot försäkringskassan

HÄLSA

Det dröjde nästan sex år innan Kerstin Öström, 61, fick sina besvär i armar, axlar och nacke godkända som arbetsskada. Då hade hon överklagat till högsta instans, kammarrätten. Strax före jul gav domstolen henne rätt.

Det lönar sig att anmäla arbetsskada. Den skärpta lagen om ersättning för arbetsskada har visserligen medfört att antalet godkända fall minskat jämfört med tidigare.

- Jag gav aldrig upp. Men jag hade inte orkat utan stödet jag fick från chefer, arbetskamrater, läkare, sjukgymnast och mitt fackförbund, säger hon.

Nu är hennes fall återlämnat till försäkringskassan för handläggning.

- Det handlar om att få ersättning för förlorad inkomst, så kallad arbetsskadelivränta. Det viktiga är trots allt inte pengarna, utan att man förstått att det är en arbetsskada.

Har ständig värk

Kerstin Öström(bilden) är förtidspensionerad sedan ett par år. Hon har ständig värk om hon inte äter värktabletter och muskelavslappnande medel. En gång i veckan får hon massage och värmebehandling hos sjukgymnast. Det ger tillfällig lind-ring.

- Jag har svårt att lyfta saker och måste hela tiden tänka mig för. Min greppstyrka är 60 procent av en normal kvinnas. Jag kan inte lyfta en stekpanna eller dammsuga en hel lägenhet. Jag måste ha shoppingvagn när jag handlar.

Det var inte så hon tänkt avsluta ett 40-årigt arbetsliv på heltid.

De sista 20 åren arbetade Kerstin som kontorsvaktmästare på ett stort företag. Hon delade ut post (morgonposten vägde cirka 40 kilo) i brevvagn fem gånger om dagen på sex våningar. Hon stortrivdes med jobbet och kontakten med arbetskamrater på alla avdelningar. Men - 1995 installerade man nio nya dörrar.

- Det kändes först kul och fräscht med det nya. Problemet var att dörrarna var mycket tunga. I början öppnade jag dörrarna 140 gånger varje dag, har man beräknat.

Efter ett tag började hon få värk i armarna och även i axlar och nacken.

- Jag kände att jag skulle få svårt att klara av det. Det krävdes också 40 procent högre kraft att öppna de nya dörrarna jämfört med de tidigare, har man räknat ut.

Kerstin anmälde besvären som arbetsskada till försäkringskassan.

Värken förvärrades och hon drabbades av så kallad tennis-armbåge i båda armarna.

- Jag opererade båda armbågarna och gick på omfattande rehabilitering med bland annat sjukgymnastik, akupunktur och träning. Jag fick kortisonsprutor. Ja, jag gjorde allt för att bli bra. Men värken gav inte med sig.

Försäkringskassan avslog

Försäkringskassan avslog dock hennes arbetsskadeanmälan. Man ansåg inte att sambandet med arbetet var tillräckligt starkt. Hon överklagade till länsrätten, som också avslog. Hon kämpade då vidare med juristhjälp från facket (SIF) till kammarrätten, den högsta instansen, som gav henne rätt - snart sex år efter hennes anmälan.

- Det lönar sig att kämpa. Städpersonalen har också tackat mig i personaltidningen. Tack vare mitt fall har man numera fått dörröppnare på vissa dörrar.

- Men tendensen är att man nu godkänner allt fler fall samtidigt som antalet anmälningar ökar. Det gäller särskilt stressrelaterade arbetssjukdomar, säger Lotta Lundholm, byrådirektör på Arbetsmiljöverket.

Lagen skärptes 1993. Året före godkändes 69 procent totalt av de prövade fallen. 1996 var siffran som lägst, 40 procent. 1999 hade de godkända fallen ökat till 54 procent.

- Det har samtidigt skett en markant ökning av antalet anmälningar som gäller stressrelaterade arbetssjukdomar. Åren 1997-1999 var det en ökning med 60 procent bland kvinnor och 40 procent bland män. Antalet anmälda fall tycks också öka ytterligare med 20-30 procent, enligt prognosen för förra året, säger Lotta Lundholm.

I arbetsmiljöundersökningen 1999 ansåg 59 procent av männen och 68 procent av kvinnorna att arbetstakten ökat de senaste fem åren.

Under 1998 anmäldes totalt cirka 16 000 arbetsskador (eller arbetssjukdomar). Av dem var cirka 2 100 relaterade till stress. Vanligaste orsaken till anmälan var belastningsskador (var tredje anmälan 1998-1999).

Av dem hade 14 procent av kvinnornas och 5 procent av männens samband med stress. Man tror dock att stress kan ha haft betydelse i fler fall.

Stressrelaterade belastningssjukdomar ökade också kraftigt åren 1996-1998, med nära 75 procent bland kvinnor och nära 50 procent bland män. Den största ökningen gällde anställda inom byggsektorn, vården, omsorgen och offentlig förvaltning.

Statistik från Arbetsmiljöverket visar även att män dubbelt så ofta som kvinnor får sina arbetsskador godkända. Under åren 1994-1999 har 5 100 fall hittills prövats. Av dem godkändes 21 procent av kvinnornas och 42 procent av männens skador åren 1994-1996, 18 procent av kvinnornas och 35 procent av männens åren 1997-1999.

De fall som godkändes mest (26 procent) var belastningsskador i nacke, rygg och armar.

Ann-Cathrine Björnör Carlsson

ARTIKELN HANDLAR OM