Vilken stresstyp är du?

Hyperaktiv och aggressiv eller ledsen och uppgiven? Då kan stress vara livsfarlig för dig

HÄLSA

Hets och tidsbrist upplevs stressande för de flesta.

Men alla personer är inte lika känsliga för stress.

Mest sårbara är personer med så kallad typ A- och D-personlighet. De kan behöva ändra sina vanor eller gå i terapi för att undvika stressfällan.

A och D är inte bara vitaminer - det är också benämningen på två personlighetstyper som är extra utsatta för stressjukdomar.Illustration: MONICA HELLSTRÖM

Hjärt-kärlsjukdomar ökar konstant i västvärlden och från att ha varit ett typiskt manligt hälsoproblem drabbar det nu även allt fler kvinnor. Kost och motion är viktigt, men också sättet att leva och hantera livet. Mest sårbara är personer med så kallade typ A- och typ D-beteenden.

- Anledningen till det är att dessa personlighetstyper är beroende av sin prestation, eller av att inte prestera, för att behålla sin självkänsla. Båda dessa beteenden går ut på att hantera en känsla av otillräcklighet, säger Giorgio Grossi, filosofie doktor i psykologi och forskare vid Institutet för psykosocial medicin i Solna.

Typ A-personligheter hamnar i en ond spiral som hela tiden accelererar. De försöker alltid uppnå mer och mer, klarar de inte det känner de sig värdelösa. De har svårt att sitta stilla och gör allt i snabbt tempo. Tålamodet är mycket begränsat och fientligheten och aggressiviteten ligger hela tiden på lut. Dessa egenskaper är i sig inte skadliga, men om de kopplas till en skadad självbild kan de bli en hälsofara. Typ A-personligheter bär ofta också på en stor sorgsenhet, som ofta inte kommer upp till ytan förrän de blivit sjuka och inte längre orkar göra motstånd.

Engagemanget blir för krävande

Bland kvinnor har man också funnit ett typ A-beteende av annat slag. De är ofta kvinnor som har uppgifter och prestationer knutna till relationer. Det gör dem mycket viktiga för andra människor och de har ofta också en tendens att samla på sådana relationer. Att ständigt vara tillhands och engagerad driver dessa kvinnor till fysisk utmattning, mental utbrändhet och de drabbas också ofta av hjärtinfarkt.

Men det är inte bara hyperaktiva människor som lever hälsofarligt. Även deras direkta motsats lever farligt. Personer med typ D-beteende, det vill säga personer som har ett depressivt beteende och som konstant känner hopplöshet och hjälplöshet inför hot och problem, lever också farligt.

En person av personlighetstyp D ger upp när ett motstånd dyker upp. Tanken att "det är kört" infinner sig direkt. Beteendet är oftast inlärt och förstärks ofta av en allmänt pessimistisk livssyn. Det kan visa sig till exempel när något negativt inträffar. Då tolkar man det som ens eget fel. Men när något positivt inträffar är det turen eller någon annans förtjänst.

En person med typ D-beteende ältar också problemen i oändlighet, reagerar med uttalad uppgivenhet och hjälplöshet och så småningom infinner sig depressionen. Typiskt för typ D är också den sociala hämningen. Typ D drar sig undan andra, distanserar sig från omgivningen och visar sällan vad man känner och tänker.

A-typer vill sällan byta stil

Men att tillhöra dessa personlighetstyper innebär inte att man måste gå i sjukdomsfällan. Är man medveten om sitt beteende kan man förändra det. Ibland kan man klara det på egen hand, ibland behöver man hjälp. Kognitiv beteendeterapi har visat sig vara ett effektivt hjälpmedel för såväl A- som D-personligheter.

- Men det är svårt när det gäller typ-A-individer, de vill sällan förändra sitt beteende innan de drabbas av sjukdom. Det är som om den intellektuella kunskapen måste omvandlas till praktisk innan de kan ta till sig den, säger Giorgio Grossi.

För en typ A-person har beteendet ofta blivit en livsstil och eftersom självkänslan beror på prestationen infinner sig ofta en tomhet när takten dämpas. Terapi kan då vara ett sätt att komma tillrätta med självkänslan.

En person av typ D behöver förändra sitt beteende och sätt att tänka. Som alla andra beteendeförändringar är det inte enkelt och går inte snabbt. Men belöningen blir ett friskare och roligare liv.

Test

Om du ständigt känner dig uppgiven löper du större risk än andra att drabbas av stressrelaterade sjukdomar.

Om det här testet visar att du ligger i farozonen - analysera ditt beteende och se om du kan ändra på något.

Irene Ahlberg