Det svaga bullret – en okänd hälsofara

Surrande maskiner och brusande ventilationssystem höjer stressen på jobbet utan att vi är medvetna om det

HÄLSA

Känner du dig trött och okoncentrerad på jobbet?

Tar det tid att utföra uppgifter som kräver tankearbete?

Det kan bero på störande brus från ventilationen, visar ny forskning.

Vi hör det kanske inte eller tänker på det. Men kroppen reagerar ändå.

Det smygande bullret. Ljudet från datorer, ventilationssystem, sorlande varuhus, surrande kylskåp och kontorsmiljöer är typexempel på det svaga bullret som ökar stressen utan att vi egentligen är medvetna om det. Det är först när allt stängs av som man blir överraskad av tystnaden.

– Vi märker det inte förrän ventilationen stängs av. Då känner vi plötsligt en väldig lättnad och slappnar av. Det visar hur spända vi varit, säger Johanna Bengtsson, doktorand vid Göteborgs universitet.

Hon skriver på en avhandling vid Avdelningen för miljömedicin om hur vi påverkas av så kallat lågfrekvent buller. Det är ljud som kan beskrivas som ett dovt muller som örat uppfattar mer eller mindre.

Det kan till exempel gälla bruset från fläktar i ventilation i kontorslandskap eller motorljud på tomgång.

Mindre påtagligt buller

– Vi uppfattar inte lågfrekvent ljud lika påtagligt som telefonsignaler och prat från arbetskamrater. Men det kan vara lika störande, även om vi inte tänker på det, säger hon.

I en första studie i avhandlingen har hon tittat på prestationsförmågan hos ett 30-tal personer som under 2,5–3 timmar var utsatta för lågfrekvent och mellanfrekvent fläktbuller i ett uppbyggt kontorsrum i ett ljudisolerat laboratorium. Det mellanfrekventa fläktbullret i försöket var utan de dova frekvenserna.

Försökspersonerna fick korrekturläsa en text med olika fel i tio minuter och även ta ställning till kombinationer med bokstäverna A och B. Båda uppgifterna krävde tankearbete och koncentration.

De fick även två enkla uppgifter, att trycka på mellanslagstangent när en ruta kom upp på dataskärmen och besvara när till exempel siffran 3 inte funnits med i en sifferkombination 1,2,3 som just visats.

Sämre koncentration

– Studien visar att de hade svårare att utföra uppgifter som krävde koncentration när de arbetade i lågfrekvent buller jämfört med när de gjorde det i mellanfrekvent buller, säger Johanna Bengtsson.

De enkla rutinuppgifterna påverkades dock inte av det lågfrekventa ljudet.

– Fler klagade också över huvudvärk, trötthet och okoncentration i lågfrekvent buller. De som var mer ljudkänsliga för lågfrekvent buller hade även kraftigare symptom.

Det är viktigt att mer tänka på vilken ventilation man ska ha och att anpassa byggnaden till de arbetsuppgifter som ska utföras där när man bygger kontor, anser Johanna Bengtsson.

– Har man en bullrig arbetsplats är det viktigt med ”tysta” rum där man kan skärma av sig för att till exempel läsa något som kräver koncentration. Man bör också kunna arbeta hemma ibland.

Hon ska nu gå vidare med en ny studie där hon under längre tid ska titta närmare på hur trötthet påverkas av lågfrekvent buller.

Rubbad balans och yrsel

I en studie på Karolinska sjukhuset har man också sett att vissa personer med hörselskada i innerörat som utsatts lågfrekvent buller (134 dB) fick rubbad balans med yrsel och illamående. En förklaring är att ljudet även har effekt via balansorganet i innerörat.

Arbetarskyddsstyrelsen är snart klar med nya riktlinjer för bullervärden.

– Tidigare har man inte gjort en frekvensanalys av ljudet. Det har medfört att lågfrekvent ljud inte kommit med när man mätt buller, säger Johanna Bengtsson.

Ann-Cathrine Björnör Carlsson