Äggdonation - nytt hopp för barnlösa

HÄLSA

Ofrivilligt barnlösa kan troligen snart få ny möjlighet att få barn genom äggdonation.

Går allt som planerat kan en ny lag om äggdonation börja gälla tidigast vid årsskiftet.

Foto: Börje Thuresson
Det finns flera sätt att få hjälp för den som har svårt att få barn. En ny metod som väntas bli tillåten i Sverige snart är äggdonation.

– Förhoppningen är att de kvinnor som vill och är lämpliga ska få donera ägg, precis som män får donera sperma, säger Karl-Gösta Nygren, docent och läkare med provrörsbefruktning (IVF) som specialitet.

Problemet för många ofrivilligt barnlösa kvinnor är att de på grund av sin ålder eller av andra skäl inte kan producera befruktningsdugliga ägg. Fördelen med äggdonation är att dessa kvinnor nu kan få tillgång till ägg från kvinnor som är yngre än de själva.

– Det är positivt. Yngre kvinnors ägg kan lättare befruktas, säger Karl-Gösta Nygren.

Åldersgränsen för kvinnor som genomgår provrörsbefruktning kommer också att höjas från 37 år till 42 år, enligt lagförslaget.

– Möjligen kan man tänja den gränsen ytterligare några år, kanske till 45 år. Det gäller särskilt om kvinnan får äggdonation.

Ett donerat ägg ska enbart befruktas med sperma från den barnlösa kvinnans man. Det sker i provrör som vid vanlig provrörsbefruktning. Ägget förs sedan in i kvinnans livmoder där det förhoppningsvis utvecklas till foster.

I lagförslaget anser man dock, innan remissvaren behandlats, att enbart de kvinnor som genomgår provrörsbefruktning ska få donera ägg. Det gäller de ägg som blivit över. Vid provrörsbefruktning tar man ut flera ägg, men bara ett eller två sätts in i livmodern.

– Men de här kvinnorna, som ju själva är barnlösa, vill inte gärna lämna ifrån sig sina ägg som de kanske själva behöver. Det har man sett i Danmark, där man haft den här bestämmelsen. I Finland, däremot, får den kvinna som vill och som är lämplig donera ägg, säger Karl- Gösta Nygren.

Befruktningen är en gåta

Själva befruktningsprocessen är fortfarande något av en gåta.

– Vi har teknik att styra så att spermier och ägg förs samman. Men vi kan ännu inte förutsäga vilket av de befruktade äggen som blir ett barn. Vi hoppas utveckla nya laboratoriemetoder för att kunna avgöra det.

– Av fyra ägg i dag blir kanske bara ett barn. Det innebär att 15–20 procent aldrig kommer att få barn trots upprepade provrörsbehandlingar.

I dag får var fjärde kvinna ett barn med provrörsbefruktning i Sverige vid första försöket.

Ny enklare behandling

Hormonbehandlingen vid provrörsbefruktning kan nu också göras enklare med nya metoder. Vid provrörsbefruktning hormonbehandlas kvinnan med bland annat injektioner flera gånger om dagen som kan vara påfrestande. En ny hormonspruta, en ”injektionspenna” som diabetiker har, kan nu göra behandlingen lättare att sköta och dosera. En ny typ av hormonpreparat, en så kallad GnRH-antagonist, som påverkar hormonproduktionen i hypofysen, kan förkorta behandlingstiden med cirka tre veckor. Därmed slipper kvinnan även symptom som svettningar och vallningar.

Man kommer framöver även att få tillgång till förbättrad ultraljudsteknik med tredimensionella bilder. Ultraljud används bland annat när äggen tas ut från äggstockarna.

Ann-Cathrine Björnör Carlsson