200 000 svenskar lider av yrselsjuka

Ny forskning hjälper fyra av fem patienter att bli helt friska

1 av 4 | Foto: Mikael Gustavsen
HÄLSA

Föreställ dig att huvudet snurrar som en karusell. Att du raglar omkring på gatan, söker stöd av en lyktstolpe. Att du kräks. Och, slutligen, blir tagen av polisen.

Så fasansfullt lever många av landets 200 000 yrselsjuka.

Men ny forskning har visat att man kan göra de flesta patienter bättre – på bara några få minuter.

Det är lätt att förakta ”alkisen” eller ”fyllekärringen” som rasat ihop vid nån husvägg. Kanske med nedspydda kläder.

Men personen, som ligger där, kanske inte är berusad. Bara yrselsjuk.

Och i behov av hjälp.

De flesta av oss reagerar inte på balansen. Vi tar den för given. Vi kan, tack vare ett sinnrikt samspel mellan synen, hjärnan och känselsinnet, gå upp på morgonen, promenera, cykla, jogga.

Men för några, ja väldigt många egentligen, händer det att systemet rubbas. Balansorganet, som sitter i örat, lämnar plötsligt för få signaler till hjärnan.

Tänkbara orsaker: infektion eller inflammation i balansnerven. Andra orsaker: hjärtsvikt, migrän eller störningar i hjärnans kärl.

En lömsk åkomma

Yrsel tillhör alltså inte bara ålderskrämporna och den normala funktionsnedsättning som därmed följer.

Yrsel är lömskare än så: svårbedömda symptom, komplicerade att utreda, drabbar en dold patientgrupp. Uppmärksammas allt längre ner i åldrarna.

Många specialister som öronläkare, hjärtläkare, psykiatriker, neurologer och sjukgymnaster samarbetar för att hitta orsaken och ge rätt behandling i varje enskilt fall.

De yrseldrabbades liv kan likna rena mardrömmen. De bär på en ständig och gnagande oro för när nästa yrselattack ska komma. Av det skälet tvingas, till exempel, varje år byggnadsarbetare och plåtslagare att byta yrke.

– Ändå tycker jag det hänt mycket de senaste åren. Ny forskning visar att vi klarar att behandla de flesta patienter med gott eller mycket gott resultat, säger Johan Bergenius, överläkare på Karolinska sjukhusets balansmottagning. I en del fall, som vid lägesyrsel ”kristallsjukan” inom loppet av några få minuter. Allt med hjälp av några enkla huvudrörelser.

I svårare fall sker behandlingen med läkemedel, eller genom dränering av vätskan i örat eller kirurgiska ingrepp. Patienterna får även råd om hur de bör ändra sin livsföring. De bör undvika stress samt vara utvilade.

Godartad lägesyrsel

Vanligaste orsaken till att människor söker landets öronmottagningar är så kallad godartad lägesyrsel. Yrseln uppstår när du böjer huvudet framåt eller bakåt.

Den varar i 10–20 sekunder, oftast märkar du den när du lägger dig, reser dig upp ur sängen på morgon eller vrider på huvudet i liggande ställning.

– Oftast går yrseln över inom loppet av någon månad, men ibland varar symptomen längre än så eller är väldig besvärande, säger Johan Bergenius. Då kan vi läkare, med hjälp av huvudrörelser, få kristallklumpen att flytta sig till ett mindre känsligt område. Ungefär som när barnen flyttar de små flingorna i en snökyrka, genom att röra leksaken till olika lägen.

Fyra av fem blir friska

Johan Bergenius uppskattar att fyra av fem yrselpatienter idag blir helt friska.

– Men det är viktigt att ta alla patienter, på största allvar. De som inte får hjälp lever bara ett halvt liv, säger Johan Bergenius.

Läkaren kollar hur hjärnans balansorgan styr ögonen

Fem vanliga symptom:

Tomas Sjöman

ARTIKELN HANDLAR OM