Svenska bebisar ska lösa diabetes-gåtan

För noggrann hygien kan vara en förklaring

HÄLSA

Vad orsakar barndiabetes (typ 1)? Drygt 17 000 svenska bebisar kan om några år ge svar i en unik studie.

- Barndiabetes har ökat kraftigt på kort tid i Sverige. Något i vår miljö, som virus, kan utlösa sjukdomen, säger Johnny Ludvigsson, professor i barnmedicin vid Linköpings universitet och en av landets främsta experter på barndiabetes.

Foto: PHOTODISC
Barndiabetes har ökat kraftigt de senaste åren. Immunförsvaret reagerar av någon anledning snett, kanske av något i miljön, och angriper de celler som producerar insulin. Det gör att insulinproduktionen upphör.

Johnny Ludvigsson leder studien på de drygt 17 000 bebisarna, ABIS-studien (All Babies in South-

east Sweden). De ska i första hand följas upp vid ett, två och ett halvt och fem års ålder. De första resultaten väntas senare i år.

Forskningen kring orsaker och förebyggande behandling, stödd av bland annat Barndiabetesfonden, är intensiv. I Sverige får nästan fem gånger fler barn diabetes jämfört med barn i de baltiska länderna och 40 gånger fler jämfört med barn i Japan.

Hygienen avgörande

- Är det något i vår miljö som vi utsätts för lite eller för mycket för? Vi vet att om vi till exempel utsätts för lite för vissa virus så kan kroppens försvarsreaktion reagera snett om vi plötsligt utsätts mer för dessa virus igen. Alltför noggrann hygien kan även ha fått immunsystemet att utvecklas onormalt, säger han.

Prover tas i ABIS-studien inte bara från barnen utan även från mammorna och i en del fall även från papporna. Man tar till exempel prov från navelsträngsblod, vanligt blodprov, prov från hårstrån, bröstmjölk och avföring.

- Ettårs-kontrollen av barnen är just klar. Vi får god överblick över deras miljö från början. Vi ser till exempel vad de ätit och vilka sjukdomar de haft. Vi försöker också kartlägga vilka infektioner mamman haft under graviditeten. Det kan ha samband med barndiabetes.

Tidig snabb viktökning en risk

Cirka hälften av den svenska befolkningen har en genetisk läggning att få typ 1 diabetes, som kräver insulin. Men de flesta får inte sjukdomen. Man spekulerar om olika utlösande faktorer som vällevnad, för god hygien, komjölk, vissa tarmvirus och även andra virus, som påssjukevirus.

Barn som ökat särskilt mycket i vikt de första 2,5 åren har ökad risk att få diabetes, har till exempel Johnny Ludvigsson och medarbetare funnit i en annan studie.

- De här barnen kan ha haft andra matvanor. Viktökningen kan ha gett ökat behov av insulin. Det kan ha stressat de insulinproducerande cellerna och gjort dem mer sårbara.

- Det kan också vara så att dessa cellers funktion varit störd från början vilket lett till viktuppgång. Barnfetma kan på sikt även leda till vuxendiabetes (typ 2), som inte kräver insulin. Man ser i vissa länder att allt fler får typ 2-diabetes i allt lägre åldrar.

Komjölk kan vara en annan faktor. Man ska nu i en stor internationell satsning se om barndiabetes kan förebyggas om barn börjar med komjölk senare i livet.

- Studier tyder på att barn som fått komjölksprotein i form av bröstmjölksersättning eller välling före sex-åtta månaders ålder kan ha ökad risk att få diabetes.

Komjölksprotein kan likna proteiner som är bundna till de celler som producerar insulin och trigga igång en antikroppsreaktion mot cellerna.

I en större europeisk studie ska man se om behandling med B-vitaminet nikotinamid kan förebygga diabetes hos vissa högriskbarn. De har hög koncentration av en viss typ av antikroppar som kan skada de insulinproducerande cellerna.

- 35-40 procent av dessa barn får diabetes inom fem år om ingenting görs. Vi vill se om nikotinamid i hög dos kan hindra sjukdomen att bryta ut. Vi vet att detta B-vitamin i hög dos skyddar cellerna som producerar insulin.

Högriskbarn är till exempel en del barn vars syskon har diabetes. I studier i Nordamerika och i Finland behandlar man dessa barn med insulin i låg dos i försök att förebygga diabetes. Resultatet av injektionsstudien kommer presenteras i juni på en diabeteskonferens i USA.

Även vuxna kan drabbas

500 barn blir sjuka varje år

Ann-Cathrine Björnör Carlsson

ARTIKELN HANDLAR OM