Glöm allt du hört om fett - det är fel

Ny forskning visar: Smör är nyttigare än margarin

HÄLSA

Det finns inga vetenskapliga bevis för att man får hjärtinfarkt av att äta mycket smör.

50 års försök att hitta samband mellan matfett och hjärtsjukdomar har varit fruktlösa.

Dåligt hjärta får man av stillasittande, rökning, övervikt och högt blodtryck.

Den som rör sig regelbundet kan äta vad som helst.

Frågan är i stället: Vågar vi äta margarin?

Foto: TONY STONE IMAGES
Förhållandet matfett/hjärtsjukdomar har blivit en svår nöt för forskarna som inte lyckats bevisa något samband. Däremot visar nya rön att smör är nyttigare för kroppen än margarin.

Har du varit hos doktorn och fått veta att du har högt kolesterolvärde?

Försöker du nu äta så litet fett som möjligt i hopp om att slippa hjärtinfarkt?

Ta det lugnt!

Det finns inga belägg för att en sänkning av kolesterolvärdet gör ditt hjärta ett dugg friskare.

Det är helt andra saker som anstränger ditt hjärta: rökning, för litet motion, för högt blodtryck, fetma och stress.

Vad du äter är inte det avgörande för hur du mår visar en färsk kritisk genomgång av forskning om fettsnåla dieter i den ansedda vetenskapliga tidskriften Science.

Blivit en dogm

Det har blivit en dogm i västerländsk medicin att mycket kolesterol i blodet ger hjärtsjukdom och att man av den anledningen ska undvika att äta fett, särskilt mättat fett.

Det har gjorts många och dyra försök att bevisa detta vetenskapligt. Någon koppling mellan fettintag och hjärtsjukdom har man inte kunnat visa.

Forskarna som misslyckats har skyllt på svårigheten att koppla ihop vad folk faktiskt äter med hur de mår årtionden efteråt och sedan fortsatt att upprepa sin trossats: ät mindre fett så mår du bättre! Tron på kolesterolvärdets avgörande betydelse har blivit en dogm.

Kolesterol är inte farligt

Kolesterol är inget farligt ämne som simmar omkring i kroppen på oss och ställer till elände. Det är ett nyttigt fett som vi måste ha, inte minst för att hjärnan ska kunna sköta sina uppgifter.

Man kan påverka kolesterolvärdet med hjälp av mat och med hjälp av motion men också med stress, rökning och övervikt. En del människor har av födseln högre kolesterolvärden, utan att vara ett dugg sjuka.

Kolesterolvärdet är ett mått på hur det står till i kroppen. Men det säger inget om huruvida du ska dö i hjärtinfarkt eller ej. Det är inte kolesterolet som är boven. Det är livsstilen.

Kopplingen mellan hjärtsjukdomar och kolesterol håller helt enkelt inte.

Amerikanerna har under de senaste decennierna minskat sitt fettintag, helt i enlighet med rekommendationerna, och gått över till mat med snabba kolhydrater. De har inte blivit friskare och framför allt inte smalare. På kort tid har de i stället ökat så mycket i vikt att man talar om en fetmaepidemi.

Diet kan öka vikten

En diet med lågt fettinnehåll kan leda till det rakt motsatta mot vad vi blivit lärda: den ökar vikten snarare än minskar den.

Men det är väl skillnad på fett och fett? Ja, det är det.

Mättat fett, som finns i mat från djurriket men också i kokosfett och palmolja höjer halten av LDL, det onda kolesterolet, men också av HDL, det goda. Mättat fett är alltså inte entydigt dåligt.

I vanliga kolesterolmätningar slår man ihop LDL och HDL. Det säger inget om vilken sorts blodfetter det rör sig om och inget om det viktigaste - fördelningen mellan dem. LDL, som brukar kallas det onda kolesterolet, skickar ut fett och kolesterol till cellerna, där de behövs och gör nytta, men också till blodkärlen, där de gör skada.

HDL, det goda kolesterolet, tar tillbaka kolesterol till levern. Enkelomättat fett, som finns i olivolja, ökar HDL, och minskar LDL.

Fleromättat fett, som finns bland annat i margariner, ansågs tidigare nyttigt. I dag har man tänkt om. Ett fleromättat fett är inte stabilt, det oxiderar lätt, och lättoxiderade ämnen misstänks kunna öka risken för cancer. Och för åderförkalkning, det som man ville undvika genom att gå över från mättade till fleromättade fetter.

Naturen har försett en rad grönsaker och frukter med fleromättade fetter men samtidigt också med antioxidanter, som motverkar skadligheten.

Sedan har vi transfetterna. Det är flytande oljor som gjorts fastare med hjälp av en kemisk process. Transfetterna misstänks ha en rad hälsorisker, bland annat hjärtkärlsjukdom och diabetes. I dag är de nästan borta ur margarinerna men finns fortfarande i choklad, kex, kakor, soppor och annat.

Den ”franska paradoxen”

Barbro Ernemo