Gå på tur över trolska fjäll

Njut av en vacker resa till fots i norska fjällen

1 av 4 | Foto: BÖRJE THURESSON
HÄLSA

I bara shorts och linne klättrar jag upp mot snöfläcken på bergssluttningen.

Det är 28 grader varmt och vi har nyss fyllt på våra flaskor med iskallt vatten från en porlande fjällbäck.

Om tio minuter vankas kaffe vid Peer Gynts hytte, mitt ute i norska vildmarken, långt från storstadens stress.

Bäää!

En skock får skyndar sig fram mot oss, flankerade av tre små lamm i vitt och svart.

Det är oklart om de tänker hälsa eller jaga iväg oss från sin idylliska plats intill den lilla fjällbäcken.

En av de modigaste tvärbromsar någon decimeter från mig och bäar uppfordrande.

Vi inkräktar och det tänker de minsann inte hymla med.

Jag kränger upp ryggsäcken på ryggen igen och knallar vidare, upp över Høvringen, fyra timmars bilfärd från Oslo, 1000 meter över havet i norra Gudbrandsdalen.

Sagolikt vackert

Vi ska gå på tur, en sysselsättning som de flesta norrmän ägnar sig åt, medan vi svenskar sällan kommer på tanken att snöra på vandringskängorna för en vildmarkstur.

Kanske beror det på att de norska fjällen är sagolikt vackra med sina spetsiga snöklädda toppar och grönlummiga dalar som gjorda för vandring, eller tur, som norrmännen säger.

Det vimlar av vackra vandringsleder i Norge, men Høvringen, alldeles vid ingången till Rondane, är en av de bästa för nybörjare och populärast bland norrmännen.

En kunnig guide är bra att ha om man aldrig varit på tur förut, eftersom det kan vara lätt att villa bort sig.

- Åhååja, akkurat, säger vår 73-åriga guide Toffe, en pensionerad lärare som vandrat på Høvringen så gott som varje dag i hela sitt liv.

Han väljer att ta oss med till Peer Gynt-hytte, en mil från Øigardseter fjellstue där vi inkvarterat oss.

Har vi tur kan vi få se ren, men det finns också en del björn, varg, lo, järv och myskoxar på fjället.

Men det enda vi ser på vägen är får, får, får. Överallt hör vi bjällrorna pingla och lammens bräkande på fjällsluttningarna.

Det krasar under fötterna när vi trampar på vitkrullmossa, dvärgbjörk och geografica, en klargrön lava som bildar geografiska mönster på stenarna.

Här och var ligger snön kvar, trots 28-gradig värme, och vita hjortonblommor täcker bergssluttningarna.

Att vandra i norska fjällen är enkelt, behagligt - och billigt. Allt som krävs är ett par rejäla skor och ett tält - om man inte vill hyra in sig på en hytte förstås. Det kostar inte mer än någon hundralapp per natt och då kan man vandra från hytte till hytte på de markerade vandringslederna. Ett annat alternativ är en fjellstue. En natt med helpension kostar cirka 500 kronor.

Friskt vatten

Vi stannar till vid en brusande fjällbäck för att fylla på vattenflaskorna med iskallt, friskt vatten.

- Där nere har det nyligen kommit bäver igen. Han har byggt en ståtlig fördämning nu som gör att de kanske måste flytta en hytte som ligger i vägen, säger Toffe och pekar nedåt Furusjön.

Men det finns inte bara djur i de norska fjällen.

Här lurar huldror, troll och andra magiska väsen - om man ska tro Toffe och de norska vandringssägnerna.

- Vänta bara tills det blir mörkt, eller när du är ensam på fjället. Det är då dom dyker upp. När man minst anar det.

Vi ser inga huldror eller troll på vår tur till Peer Gynt hytte, men på vägen hem skymtar vi något mörkt och stort lite längre bort mellan bergskamrarna.

Ett troll?

Naturligtvis inte, men vi gick ändå lite fortare. För motionens skull, absolut ingenting annat.

Bra sajter och nummer

Fakta om Gudbrandsdalen

Petra Holm

ARTIKELN HANDLAR OM