Bakterierna kan rädda liv

Foto: Calle Törnström
Än så länge har professor Lennart Hammarström bara testat sina genmodifierade bakterier på råttor. Om några år hoppas han kunna testa på människor.
HÄLSA

Hundratusentals barn dör i onödan av diarré i utvecklingsländer. De kan räddas med en tallrik fil eller yoghurt.

Hemligheten är genförändrade mjölksyrabakterier.

Mjölksyrabakterier finns naturligt i mun och tarmar. Och i många mejeriprodukter eftersom de gynnar upptaget av näringsämnen.

Genom att förse bakterierna med en extra gen som ger ytterligare en positiv hälsoeffekt har man slagit två flugor i en smäll, menar Lennart Hammarström, professor i klinisk immunologi vid Karolinska institutet.

Hans forskargrupp har genförändrat en stam av mjölksyrabakterier så att den producerar ett protein, en antikropp, mot karies. Proteinet gör att kariesbakterien Streptococcus mutans inte kan fastna på tänderna.

Testats på råttor

Det blir ett bakteriernas eget lilla krig i munhålan.

– Man kan rena fram antikropparna och ge i koncentrerad form, men de åker rätt igenom tarmkanalen och förstörs på vägen. Genom att låta kroppen själv producera antikropparna – via mjölksyrabakterierna – blir effekten kvar längre, säger Lennart Hammarström vars forskning publiceras i senaste numret av tidskriften Nature Biotechnology.

Än har hans mjölksyrabakterier bara testats på råttor, men inom 5-10 år hoppas han kunna använda dem för människor. Han är nyfiken på att själv testa de genmodifierade bakterierna för att se hur länge de klarar sig i munnen.

I kroppen konkurreras de sedan ut av den naturliga bakteriefloran på några veckor.

Nästa projekt är att programmera mjölksyrabakterier att angripa bakterien Helicobacter pylori som är känd för att orsaka magsår, magkatarr och magcancer.

Rör sig i gränsland

Ytterligare ett användningsområde är med mjölksyrabakterier mot diarré orsakad av rotavirus.

– Det är egentligen ett ganska ”snällt” virus och i Europa är problemet litet. Men i utvecklingsländerna dör hundratusentals barn av diarrén varje år.

De genförändrade mjölksyrabakterierna kan ges som en kapsel - eller i fil eller yoghurt

– Det blir godare så, säger Lennart Hammarström.

Funktionell mat rör sig alltså i gränslandet mellan läkemedel och livsmedel.

För konsumenterna blir det billigare med mat-varianten eftersom det är lägre moms på livsmedel än läkemedel.

Drickfärdigt på sikt

Men faktiskt pågår det mycket forskning kring ätbara vaccin, där man genmodifierar en gröda. En banan kan skydda mot kolera, en potatis mot gulsot...

Tanken är att, precis som i vanligt sprutvaccin, bygga in en oskadlig del av sjukdomsalstraren i produkten.

När vi äter potatisen eller bananen så bildar vi automatiskt antikroppar mot sjukdomen. Vi bygger upp ett aktivt försvar redan innan vi angrips.

Vissa drickbara vacciner finns redan – till exempel koleravaccin, med avdödade kolerabakterier, som blandas ut i vatten.

– På sikt kommer nog de flesta vacciner att kunna ges som en nässpray eller som en drickfärdig lösning, säger Lennart Hammarström.

Naturliga baciller

De funktionella livsmedlen måste...

Källor

Eva Barkeman