Therese började när hon var 11: De borde ha högre åldersgräns

HÄLSA

Therese Wesenlund, 23, började på Viktväktarna första gången som elvaåring.

- Jag var för ung, säger Therese.

I dag lider hon av ätstörningar.

Foto: MATTIAS CARLSSON
ville gå ner i vikt Therese Wesenlund i Kungsängen har gått fem kurser på Viktväktarna. I dag är hon sjukskriven och lider av ätstörningar.

Therese Wesenlund började banta när hon var barn. Redan som sjuåring hade hon problem med maten och när hon var elva år gick hon med i Viktväktarna. Hon ville gå ner i vikt och "se ut som alla andra".

- Men de borde ha en högre åldersgräns. Som barn är man inte mogen att avgöra sådant här, säger Therese Wesenlund.

Hon har under hela sin uppväxt lidit av ätstörningar. Bantningen på Viktväktarna hjälpte henne inte att gå ner i vikt. I stället blev hon matfixerad.

Åt inte skollunch

När Therese var fjorton påbörjade hon sin andra kurs på Viktväktarna, och det skulle bli ytterligare tre omgångar. Varje dag i skolmatsalen fick hon gå och hämta sin hemlagade mat i kylen medan klasskamraterna åt skollunch.

På Viktväktarnas kurser fick Therese recept på nyttig kost, lära sig räkna kalorier och väga sig varje gång.

- Det är skammen. Du står på vågen i lokalen och alla tittar, säger hon.

I dag vet hon att frågan inte är vad som är nyttigt och onyttigt - det känner hon väl till. I stället handlar det om bakgrunden, om varför hon äter.

- Man tröstar sig med mat, den tar över ångesten, säger Therese Wesenlund.

Men hjälp mot tröstätande är svårare att få än bantningstips. Flera läkare Therese har gått till har skickat henne vidare till dietister.

"De ska inte banta"

Therese tror att Viktväktarna kan vara bra för vuxna som behöver få hjälp att få bort lite extra hull. Men inte för unga personer med ätstörningar.

- De ska inte banta, de ska få psykisk hjälp, säger hon.

Heléne Almqvist