"Jag är desperat"

Maria, 180 kg: Sjuklig fetma ett jätteproblem

1 av 2 | Foto: OLOF ELFVERSON
ÖVERVIKTIG HELA SITT LIV Maria Eriksson, 32, har kämpat mot övervikten hela sitt liv. - Jag vet så väl vad som måste till: motion, vettig kost, ja allt sånt. Men problemet är så komplext, säger hon.
HÄLSA

Maria Eriksson, 32, väger 180 kilo.

Minst.

Hon för en ständig kamp mot övervikten.

- Att lida av sjuklig fetma är ett livslångt handikapp - som få i omvärlden visar respekt för, säger hon.

Några kilo i överkant, en mage som måste bantas bort inför bikinisäsongen kan vara bekymmer nog för många.

Men när övervikten handlar om 100-200 kilo är situationen annorlunda.

- Man är ett problem - i sina egna ögon och i samhällets ögon, säger Maria Eriksson.

"Tufft vardagsliv"

I går visade TV 4 dokumentären "Tjockare kan ingen vara".

- Håller man viktklassen 260 som Sharon och Miranda i tevefilmen, eller 180, som jag själv, då är vardagslivet väldigt tufft. Både fysiskt och psykiskt.

Små enkla bestyr som att knyta skorna blir krångligt. Hitta kläder i rätt storlek är svårt, likaså att skohorna ner sig i en flygplansfåtölj.

- Visst, man fixar det. Men de menande blickarna och bristen på respekt vänjer man sig aldrig vid.

Maria har en kvalificerad yrkesutbildning, hon har ett bra jobb som kemist på ett företag i Stockholm. Hon säger att hon haft turen att alltid bli väl bemött av arbetsgivare och kolleger.

- Det är i andra sammanhang man blir kränkt, exempelvis inom vården. En överviktig som söker hjälp för någon alldaglig åkomma får alltid påpekanden om sin fetma. Som om man inte förstod, som om man inte kämpade.

För Marias del började problemen tidigt.

Redan i treårsåldern var hon tjock, delvis genetiskt betingat. I tonåren drog hon 46-48 i kläder. Sedan gick det stadigt uppåt.

När hon var 20 år vägde hon 130 kilo.

- Då gjorde jag ett allvarligt försök att gå ner och lyckades, bland annat med hjälp av professor Stephan Rössner .

Maria suckar:

- Jag vet ju så väl vad som måste till: motion, vettig kost, ja, allt sånt. Men problemet är så komplext, så svårt att greppa i sin helhet.

Personliga kriser

- Det är så lätt att gå upp igen. Särskilt om personliga kriser tillstöter. Som att mina föräldrar dog med bara ett års mellanrum.

Efter sonen Leos födelse för två och ett halvt år sedan har Maria inte fått styr på sin viktkurva.

- I dag är jag uppe i över 180 kilo. Jag vet att jag har ett jätteproblem att ta itu med. Känslan föder en sorts desperation som många överviktiga delar.

- Hur ska jag klara det? Projektet känns oändligt.

Ebba von Essen

ARTIKELN HANDLAR OM