Depression vanligt efter stroke

Psykiska följder av stroke kan vara värre än fysiska, visar studie

HÄLSA

De psykiska följderna av en stroke kan innebära större handikapp än de fysiska. Det handlar om allvarliga depressioner och försämrade intellektuella funktioner.

En ny studie på Sahlgrenska akademin visar att psykisk påverkan av stroke är mera omfattande än vad som tidigare varit känt.

Varje år drabbas 30 000 svenskar av stroke eller slaganfall på grund av en propp eller blödning i hjärnan. Patienterna får ofta rörelsehinder och svårigheter att tala. Den neurologiska skadan kan i ett senare skede förändra känsloliv och intellekt.

När 149 patienter följdes upp ett och ett halvt år efter sin stroke och jämfördes med en kontrollgrupp hade två tredjedelar nedsatta intellektuella funktioner, en tredjedel led av depression och drygt en fjärdedel av demens.

– Det är sedan länge känt att de här biverkningarna finns men inte så väl kvantifierat och de är dåligt uppmärksammade inom vården, säger doktor Thomas Lindén till TT.

Strokeenheter

En anledning till att biverkningarna inte uppmärksammas tillräckligt är att det fortfarande saknas strokeenheter på många sjukhus.

– När sådana inrättas medför det också att de tillförs kompetens inom området, säger Lindén.

Han är övertygad om att det går att förbättra patienternas tillstånd avsevärt om de får rehabilitering.

– Men om man inte först behandlar depressionen kan de inte tillgodogöra sig rehabiliteringen.

Den försämrade intellektuella kapaciteten har mätts med speciella tester. Det har bland annat konstaterats att minnet, den språkliga förmågan och det abstrakta tänkandet påverkas.

Kostar mer

– Det handlar om saker som att plötsligt inte längre kunna knäppa en skjorta, inte känna igen ansikten eller att tolka bildliga uttryck bokstavligt, säger Lindén.

Resultatet av studien, som presenteras i en avhandling, visar också att vårdkostnaderna är högre för strokepatienter med nedsatt intellektuell förmåga.

Redan under det första året är kostnaden för dessa patienters vård och stödinsatser tre gånger så stora som för övriga patienter.

– Patienter med nedsatt intellektuell förmåga har sannolikt svårare att klara sitt dagliga liv på egen hand. De behöver därför mer insatser från samhällets sida.

30 000 drabbas varje år

Läs också:

Benny Öinert/TT

ARTIKELN HANDLAR OM