En halv miljon drabbade

Dyskalkyli ett ärftligt handikapp

HÄLSA

Helena Frentzell är långt ifrån ensam om att inte kunna räkna.

Omkring en halv miljon svenskar beräknas lida av dyskalkyli – men bara ett litet fåtal vet om det.

Björn Adler.

Fick du höra i skolan att du var en slarver som aldrig kom i tid, inte hörde på, aldrig tycktes ha övat på multiplikationstabellen fast du hade det?

En totalt misslyckad typ som inte kunde ens de enklaste ekvationer?

Förklaringen har ett namn: dyskalkyli. Bara i Sverige beräknas en halv miljon människor vara drabbade – men de flesta får aldrig veta det.

– Det är någon promille som någonsin får en diagnos, säger Björn Adler, neuropsykolog och expert på dyskalkyli.

– Resten får aldrig veta att fröken hade fel när hon kallade dig lat och dum.

Ärftligt funktionshinder

Dyskalkyli är en ärftlig inlärningsdysfunktion, precis som dyslexi. Och liksom dyslexi, rör det människor som är fullkomligt normalbegåvade. Men medan dyslexi drabbar fler män än kvinnor, är dyskalkyli lika vanligt bland båda könen.

I FNs internationella diagnosverktyg ICD-10 räknas dyskalkyli som ett funktionshinder.

Därmed har man rätt till stöd och hjälp. I Sverige fungerar det inte alltid.

– I skolan finns ett motstånd mot att erkänna problemet, säger Björn Adler.

– Så är det inte inom sjukvården. Där vet man vad det handlar om.

”Många tror att de är dumma”

Men så länge lärarna tror att eleverna bara ska plugga mer, är det många som inte kommer till rätt instans.

Konsekvenserna kan bli svåra:

– Många tror att de är dumma i huvudet. Bruten självkänsla är en vanlig effekt. Man kan få psykiatriska symptom; depression och självmordstankar. Många barn med dyskalkyli jobbar nästan ihjäl sig, säger Björn Adler.

– Men att pressa ett barn med mer plugg ger ingenting. Kommer aldrig att göra det.

Dyskalkyli visar sig inte bara i klassrummet. Björn Adler menar att skolbarn ofta blir missförstådda; det som är dyskalkyli uppfattas som slarv och slapphet och tonårstrams.

– Sådant som att städa sitt rum, passa tider, läsa av en busstidtabell? saker man förväntas kunna, som ingen tänker på. Både hemma och i skolan tror man att den som ofta kommer för sent helt enkelt är slö och slapp. Men så är det inte. Problemen hänger ihop med dyskalkylin.

Kan inte botas

Någon bot finns inte. Men rätt hjälp underlättar mycket. Därför menar Björn Adler att man bör få en utredning gjord, om man misstänker att svårigheterna kan bero på dyskalkyli.

– Föräldrar och lärare behöver pedagogisk rådgivning som är skräddarsydd för just det barnet. Och som drabbad behöver man lära sig strategier för att klara vardagen.

Är ditt barn drabbat? Expertens råd:

Mer om dyskalkyli:

Läs mer:

Lovisa Härnqvist ([email protected])