Se ljuset i mörkret

Skaffa energi med ljus och friska promenader

Foto: Getty Images
Normalt med mörkerdepp Att vara lite deppig på hösten och vintern är inte ovanligt. 1-3 procent lider dock av årstidsbunden depression (SAD) - en mycket allvarlig form av vinterdepression. Då ska man söka vård för att få rätt behandling - ljusterapi och antidepressiva medel. Vid SAD är man onormalt trött, nedstämd, har svårt med koncentrationen, har sug efter kolhydrater och kan gå upp i vikt. Höstdepp kan ge lindrigare symptom.
HÄLSA

Ta vara på det lilla ljus som finns. Det är bästa boten mot vinterdeppighet när mörkret faller över oss.

- De flesta blir piggare av mer dagsljus. En promenad på 30-45 minuter kan vara tillräckligt, säger Thorbjörn Laike, docent i miljöpsykologi vid Lunds universitet.

Han forskar på hur ljuset påverkar oss känslomässigt.

Fundera till exempel på om du är kvälls- eller morgonmänniska.

- De flesta är kvällsmänniskor och blir då piggare av att få mycket dagsljus på morgonen. Morgonmänniskor har mer nytta av ljuset på eftermiddagen, säger han.

Det beror på att vår dygnsrytm, vår egen biologiska klocka, kan vara långsammare eller snabbare än soldygnet på 24 timmar.

När dagsljuset träffar ögats näthinna på morgonen så minskar sömnhormonet melatonin och stresshormonet kortisol ökar. Det gör att vi aktiveras. När mörkret faller mot kvällen hämmas kortisolet och melatoninet ökar. Det gör att vi blir trötta.

- Kvällsmänniskor har svårare att komma igång på morgonen. De kan ställa klockan mer rätt genom att få mycket ljus på förmiddagen. Morgonmänniskor, som börjar bli trötta på eftermiddagen, kan bli piggare av mer ljus på senare på dagen, säger Thorbjörn Laike.

Efter höstdagjämningen i september blir över hälften av oss nedstämda, trötta, hängiga och deppiga.

- Vissa kan vara vintertrötta ända till februari då ljuset återvänder. Andra är enbart trötta på hösten i oktober, november, säger han.

Ny typ av cell

Forskarna börjar nu mer i detalj förstå hur ljuset påverkar oss. Det ljus som finns runt omkring tycks förmedlas via en tredje typ av sinnesceller i ögats näthinna, visar ny forskning.

- Det kan få betydelse för hur vi inreder våra hem för att må bra, särskilt nu under den mörka årstiden när vi vistas mycket inomhus, säger Thorbjörn Laike.

I ögats näthinna finns två celltyper, stavar och tappar, som framför allt tar emot ljus rakt framifrån i olika styrka och våglängd. Den nya tredje celltypen gäller det ljus vi ser i ytterkanterna, det perifera ljuset.

- Med ljus inredning och rätt ljussättning kan vi kanske bättre dra nytta av omgivningsljuset och då känna oss lite piggare.

Mörka väggar, som blivit trendigt igen, drar tvärtom åt sig ljus och bidrar kanske till deppighet.

Ljus finns i olika våglängd eller färg som vi inte alltid uppfattar. Ny forskning visar att det blå ljuset åt det gröna till tycks vara effektivast för att blockera sömnhormonet melatonin.

- Det är möjligt att vi skulle bli piggare av ett kallare ljus åt det blågröna hållet på morgonen.

Alla våglängder

Vanligt dagsljus innehåller alla våglängder, även blått och grönt.

- Så det räcker gott och väl till när vi är utomhus, även om det är dimmigt eller molnigt.

Det ligger i vår biologi att vakna med solen och lägga oss när det blir mörkt. Detta livsmönster har successivt förändrats alltsedan glödlampan uppfanns för 100 år sedan.

- Vi går på i samma tempo oavsett årstid. Vi kan arbeta trots att det är mörkt ute. Vi är sannolikt inte

gjorda för detta tempo hela tiden. Vi skulle kanske må bra av att slå ner på takten under den mörka årstiden, säger Thorbjörn Laike.

Bättra på humöret med tio snabba lyckokickar

Så njuter du av mörkertiden

Ann-Cathrine Björnör Carlsson

ARTIKELN HANDLAR OM