”Jag blir rasande och tappar kontrollen”

Tusentals kvinnor lider av sjukdomen pmdd – extrema mensbesvär som gör livet till ett helvete

1 av 2 | Foto: Foto: jupiter images
heligt förbannad Om pms gör många kvinnor retliga före mens gör pmdd, premenstrual dysforic disorder, de drabbade rosenrasande. Bilden är arrangerad.
HÄLSA

Artisten Camilla Henemark, 43, har i många år kämpat mot pmdd, premenstrual dysforic disorder.

En monstervariant av pms.

– Krossat glas kan man sopa upp. Det är värre med orden. Och jag kan vara rätt vass i repliken.

Förhållanden har gått i kras på grund av att hon en gång i månaden, efter ägglossning och i väntan på mens, får sina utbrott.

Fjorton dagar av vanligt liv. Sedan kommer den period då hon inte känner igen sig själv. Rasande, svullen, osällskaplig.

– Jag känner mig ilsken. Känner att jag inte har kontroll över mig själv.

Inga symptom före 35 års ålder

Ångest och depression kan också följa.

– Inte minst efteråt. Jag kan bara be om ursäkt för vad jag har hävt ur mig. Men den andra personen kommer ju ihåg vad jag har sagt.

Fram till 35 års ålder var allt normalt. Camilla använde p-piller, vilket maskerade pmdd-syndromet.

När hon slutade bröt helvetet ut.

– Det var min omgivning som märkte det och gjorde mig uppmärksam på att det återkom med jämna intervaller.

Men pmdd ger henne också en extra skjuts: mer energi, testosteronhalten ökar, och hon får mer bett i repliken.

– När jag stod på scen och höll föredrag under de här perioderna kunde jag märka att jag fick en helt annan respons. Jag var snabbare och smartare. Föredraget var detsamma, men framförandet var bättre.

”Vill kunna hantera det”

Hon märkte samma skärpa när hon löste korsord. Under pmdd-perioderna gick det på nolltid. Efteråt kunde samma korsord ta en evärdlig tid.

– Konstnärligt sett vill jag inte vara utan det. Men jag vill gärna kunna hantera det. Det som har hjälpt mig, förutom att jag ibland har medicinerat, är att min omgivning vet hur jag har det. Acceptans är viktigt.

Kan du vara drabbad? Gör testet och få svar

Några tecken på pmdd kan vara ångest och svullen mage.

När en läkare ställer diagnosen för pmdd fylls denna checklista i. Med dessa tre punkter kan du själv kolla om du är i riskzonen:

1 Fem av elva följande symptom måste finnas. Minst ett av dem måste vara något av de fyra första:

Du känner dig deprimerad eller nedstämd.

Du har ångest eller är spänd.

Du svänger känslomässigt.

Du känner dig irriterad.

Du intresserar dig inte för vanliga aktiviteter.

Du har koncentrationsproblem.

Du saknar energi.

Din aptit förändras, du överäter eller hetshungrar.

Du lider av sömnstörningar.

Du känner dig överväldigad, livet känns svårt.

Du har ömmande bröst, svullen mage med mera.

2 Dina symptom stör ditt arbete, skolan, vanliga aktiviteter eller dina relationer.

3 Symptomen ovan får inte bero på något annat, tillfällig sjukdom eller lite mer allmän låghet.

Viktigt! Punkterna under 1, 2 och 3 måste bekräftas dagligen under minst två på varandra följande menstruations-cykler, ett spann på runt 60 dagar.

Läkaren mäter även din hormonhalt.

Professorn: "Lyckopiller eller p-piller kan hjälpa"

Pmdd, premenstrual dysforic disorder, är en okänd kvinnosjukdom. Här svarar Bo von Schoultz, professor på kvinnokliniken på Karolinska sjukhuset, på frågor:

Professor Bo von Schoultz.

Hur vanligt är det?

– Pms, premenstruell spänning, drabbar 10 till 15 procent av alla menstruerande kvinnor. Pmdd, en gravare form av pms, klassas som sjukdom och drabbar 2 till 3 procent av alla kvinnor med pms.

Vad kan man göra åt det?

– Det finns ett par bra behandlingsmetoder. En är SSRI-preparat, så kallade lyckopiller. Man kan ta en låg dos hela tiden, eller ta i perioder när symptomen kommer.

P-piller hjälper också en del. De nya p-pillren Yasmin och Yasminelle har visat sig vara effektiva mot pmdd.

När är besvären som värst?

– Det hänger på progesteronet, som sätter i gång efter ägglossningen. Det kan handla om några dagar, en vecka till tio dagar. Det varierar från kvinna till kvinna.

Blir det bättre efter att man fött barn?

– Nej, snarare sämre. Runt 35–40-årsåldern fram till klimakteriet brukar det vara som värst.

Anita Hansson