"Det är viktigt att eliten samlas"

Mensa, föreningen för extra intelligenta – en värld av IQ, hemliga uttagningsprov och prestige

1 av 6 | Foto: David Bergström
smart. Johan Säfholm, ordförande för Mensas Skåneavdelning, gjorde Mensas test för att få bättre självförtroende när han sökte jobb. ”Jag visste att jag är intelligent men det var skönt att bevisa det”, säger han.
HÄLSA

Mensa är föreningen för extra intelligenta. Aftonbladet följde med under ett hemligt uttagningsprov och årsmötet i lärdomsstaden Lund.

I Sverige finns det 2?200 mensamedlemmar, eller mensianer som de kallar sig själva. De kan vara vaktmästare, läkare, bilmekaniker, journalister eller något helt annat. Många av dem bär på minnen av en problematisk skolgång. Inte för att de hade svårt att lära sig utan för att de lärde sig för snabbt. När klasskompisarna tränade på att forma bokstäver och försökte räkna till tio läste den blivande mensianen obehindrat och hade tråkigt under lektionerna. Kanske blev han eller hon utagerande. Kanske till och med stämplad som svagbegåvad och placerad i hjälpklass.

– Själv var jag ganska bråkig, säger Johan Säfholm, ordförande för Skåneavdelningen.

Det är torsdagseftermiddag och vi sitter i Borgarskolans rasthall, Malmö. En halvtrappa upp svettas tre kanske blivande mensa­medlemmar över ett prov som bara två procent av jordens människor klarar. Föreningens enda krav på medlemmarna är att de har minst 131 i IQ.

Mensas officiella test fastslår inte högre IQ än 135. Den som vill bevisa att han eller hon är smartare än så måste vända sig till psykologer och testare utanför organisationen.

– Jag hade alla rätt och känner inget behov av att veta mer exakt, säger Johan Säfholm.

Går inte att träna

65 procent av alla som kontaktar Mensa blir också medlemmar. De flesta anar att de är intelligenta. Men ändå är det mycket prestige och självförtroende som står på spel.

– Jag tog sats i tre år innan jag vågade.

Tvärtom mot vad många tror går det inte att träna i större omfattning. Någon procent kan du kanske höja dig, men resultatet är egentligen bestämt långt innan du sätter dig till rätta med blyertspenna och suddgummi. Det finns i generna – åtminstone om man ska tro på IQ-testernas försvarare. Att jämföra med till exempel ett högskoleprov är missvisande. Det test som Mensa använder sig av har inte med språklig förmåga att göra. Personer som är duktiga på matte presterar ofta bra men egentligen mäts inte heller matematisk kunskap.

Väcker starka känslor

Det som värdesätts är så kallad generell intelligens. Dessutom är testet kulturoberoende. En person som bor i jordens fattigaste land och aldrig har fått lära sig att läsa eller räkna har i teorin lika bra förutsättningar att gå med i Mensa som en professor i Stockholm eller en dataexpert i San Diego.

Men stämmer det verkligen? Intelligenstester är kontroversiella och väcker starka känslor. Enligt en del forskare presterar invånarna i vissa länder mycket sämre än boende i andra länder. Befolkningen i den rika världen får ofta bättre poäng än människorna i fattiga länder. Resultaten har använts som bevis både för att intelligenstester inte fungerar och att intelligensnivå hänger samman med ursprung.

Enligt Johan Säfholm är inget av antagandena riktigt.

– Det handlar istället om hur samhället ser ut. Våra far- och morföräldrar låg i snitt på samma IQ-nivå som dagens tolvåringar.

Att vi blir smartare för varje generation kallas Flynneffekten. Vad den beror på är det ingen som vet, men bättre mat är en vanlig teori. Under de senaste åren har det emellertid skett ett trendbrott och västvärldens befolkning får lägre IQ. Kanske äter vi sämre igen.

Slumpen avgjorde

De 20 minuterna är till ända och vi går in i klassrummet. Om ett par veckor får dagens testgrupp veta resultatet. Anonymiteten är stor och inte ens testledaren vet vem som lyckas och vem som misslyckas.

39-årige Sandor Magyar

säger att det var lagom svårt, som väntat. De sista tre frågorna var han inte helt säker på. Nervös? Inte ett dugg.

– För mig är det bara en kul grej. Min hustru är säker på att jag klarar det, säger han.

Det var slumpen som gjorde att Sandor Magyar insåg att han har förutsättningar för att klara ett IQ-test bra. Han är systemutvecklare och på sitt arbete brukar han ordna frågesporter. För att få inspiration sökte han på nätet och hamnade på Mensas hemsida där det går att göra ett förkortat test som ger en fingervisning om intelligensen.

Spelar schack

Några veckor senare ringer Sandor Magyar:

–?Jag klarade testet! Två fel och minst 135 i IQ. Nu ska jag betala medlemsavgiften.

Men det är inte alla som vill gå med trots att de formellt är behöriga. Det är heller inte alla som är med i Mensa som vill att omgivningen ska känna till deras exklusiva klubbtillhörighet. Därför få ingen medlem avslöja andra medlemmars identiteter för utomstående.

Men när Mensas årsmöte hålls några dagar senare i Lund är öppenheten stor. Ett 70-tal gäster ska komma, men det ser glest ut i leden. Enligt den tidigare ordföranden för Mensa Sverige, Erik Aludden, är förklaringen enkel:

– En del är kvar på hotellet och spelar schack och olika teorispel.

På en vägg utanför föreläsningssalen sitter en lapp med programpunkterna: Hög IQ i ett egalitärt samhälle, perfekta presentationer, hjärnträning med minnesverktyg, pyttepixlar och Warren Bufferts investeringsprinciper är ämnen som ska avhandlas under dagen.

Christine Wirz kan knappt bärga sig. Det är hennes första års-möte och hon har bara varit medlem i några månader.

– Det var som att hitta hem, säger hon.

I fyra år bedrev hon parallella universitetsstudier i två länder och arbetade samtidigt heltid. Inte

en enda gång tänkte hon på att det hon gjorde var ovanligt.

– Mina nuvarande kollegor sa ifrån. Numera är jag medveten om min kapacitet.

Erik Aludden understryker att det inte handlar om att vara bra eller dålig.

– Med det är viktigt att eliten samlas. Det finns en stor rädsla i samhället inför den som har mycket lätt för att tänka.

Intelligens individuellt

Han slår fast att intelligens är något individuellt personligt och orättvist. Sedan citerar han Jola Sigmund – Sveriges och även en av världens intelligentaste. Med sina, enligt vissa uppgifter, 192 i IQ och mångåriga ordförandeskap i Mensa är han en legend i sammanhanget. Vid ett tillfälle frågade en journalist:

– Hur känns det att vara så intelligent?

Jola svarade:

– Hur känns det att inte vara det?

Stöd till begåvade barn

Auditoriet skrattar men under ytan finns ett allvar. Många av de närvarande har personliga erfarenheter av hur det är att avvika. Någon konstaterar att det finns en risk att Mensamedlemskapet bara blir ytterligare en bokstavsstämpel på personer som inte passar in.

Erik Aludden efterlyser specialutbildningar för begåvade barn. Varför är det okej att placera sin fotbollsbegåvade son eller tennisspelande dotter i ett idrottsgymnasium men tabubelagt att ge mattebegåvade en liknande chans?

– Smarta unga blir lika illa behandlade av systemet i dag som vänsterhänta blev för 50 år sedan, säger han.

Ifrågasätter ofta lärare

Frågan ligger Lars Narvselius varmt om hjärtat. Han är nationell samordnare för Mensas stöd

till begåvade barn. Varje år tar han emot ett par hundra mejl från oroliga föräldrar till barn som inte trivs i skolan trots att de har extremt lätt för sig.

Det är inte ovanligt att barnen får diagnoser som adhd och Aspergers syndrom, med medicinering som följd. De har en enorm kunskapstörst och ifrågasätter ofta auktoriteter som lärare och föräldrar.

Kontaktades av skola

För ett år sedan kontaktades Mensa av en skola på en mindre skånsk ort.

– De ville veta hur en mycket intelligent tonåring skulle bemötas.

Pojken betraktades tidigare som svagbegåvad och allmänt stökig. Hans lärare ville placera honom i en specialklass och kopplade in en psykolog för att utreda om eleven hade så svårt för sig att det var att betrakta som ett handikapp.

Psykologen gjorde sina tester och gav resultaten till läraren som samlade kollegiet och sa:

– Han är sannolikt vår mest begåvade elev någonsin och tveklöst smartare än någon av oss.

Bör träffa likasinnade

Men även då lärare och föräldrar förstår tidigt att ett barn är överbegåvat kan det uppstå problem. Han eller hon kanske får utmanande uppgifter i skolan och möjlighet att plugga i förväg. Men det sociala samspelet med andra barn fungerar inte.

– Det kan röra sig om en sexåring som har en tolvårings intellekt, säger Lars Narvselius och fortsätter:

–?Men på grund av svårigheter vid kontakten med jämnåriga är den känslomässiga mognaden som hos en fyraåring.

Han betonar hur viktigt det är att de mycket begåvade unga träffar likasinnade. Mensa ordnar sådana möten.

– Resultatet är ofta fantastiskt! Ungarna diskuterar på en nivå som ligger långt över deras ålder. Sedan leker de, för många är det första gången.

FAKTA

Kända skådisar som är med i Mensa

Jodie Foster, Steve Martin, Geena Davis, James Woods

Testa dig själv!

Man måste ha en IQ på minst 131

De intelligenstester som Mensa köper in är av matristyp (se fig). Testpersonen har 20 minuter på sig att lösa 45 uppgifter. Svårigheten ökar gradvis.

– En tumregel är att om man inte löser en uppgift efter högst en minut är den över ens nivå. Då klarar man den aldrig, säger Etienne Forsström, nationellt testansvarig.

r att bli medlem i Mensa måste du ha en IQ på minst 131 och du har bara två chanser att testa dig. Lyckas du får du ett diplom och möjlighet att som medlem träffa andra intelligenta personer. Du kan gå in på Mensas hemsida http://www.mensa.se/ och göra ett förenklat test som visar om du ligger bra till.

Ossian Grahn

ARTIKELN HANDLAR OM