Supervitaminet skyddar mot snuva – och svår sjukdom

Många svenskar får för lite D-vitamin under vintern

HÄLSA

Det kallas solskensvitaminet.

Och visst låter det som en solskenshistoria när man lägger ihop alla forskningsrön: med bra halter av D-vitamin kan vi slippa vinterförkylningen och minska risken för cancer, hjärtsjukdom och depression.

Foto: Colourbox
D-vitamin har visat sig vara effektivt även mot förkylningar.

Det är känt sedan länge att D-vitamin skyddar mot benskörhet, och nya, stora studier har visat att det minskar risken att drabbas av hjärtsjukdom.

Nu visar flera studier att bra halter av vitamin D dessutom kan minska risken både för ”triviala” sjukdomar som förkylningar och influensa, och för allvarliga hot mot hälsan som cancer, diabetes, depression, reumatoid artros och MS.

Och faktum är att många svenskar har för låga halter av vitamin D. Vitaminet kräver intensivt solsken för att bildas i huden - och därför har väldigt många svenskar underskott på vitaminet under vinterhalvåret. Visserligen går det att få i sig vitamin D även genom kosten - men inte i närheten av de mängder som en kvart eller en halvtimmes solning på sommaren kan ge.

- Om man inte åker till Kanarieöarna en gång i månaden under vinterhalvåret behöver man ta kosttillskott, säger professor Karl Agfors.

Han hör till D-vitaminets förespråkare. Han var i 28 år forskare på Pharmacia, och bedrev under många år forskning i USA. Nu är han pensionerad och undervisar bland annat i vitaminforskning.

Solsemester kan göra susen

Han påpekar att det finns en mängd sjukdomar som vi drabbas mer av i kalla Norden än i mer solrika områden, och sjukdomar som vi främst drabbas av under vinterhalvåret. För honom är sambandet glasklart: det beror på bristen på solljus, som i sin tur ger oss ett underskott på D-vitamin.

- I USA genomförde man en studie där man tittade på amerikanska kvinnors D-vitaminhalt och bröstcancerförekomst. Kvinnorna kom dels från norra USA, dels från södra. I södra delen hade de högre d-vitaminhalter, och hälften så mycket bröstcancer. Halterna av D-vitamin och förekomsten av bröstcancer stämde väldigt väl överens.

Han pekar också på våra vanliga vinterförkylningar.

- När har vi förkylningar i Sverige? Jo, november, december, januari, februari.

Men beror det inte på att vi smittas lättare när vi vistas mer inomhus?

- Äsch, det är doktorernas bortförklaringar. Det som är intressant är att vid högre d-vitaminhalter är du mindre mottaglig för infektioner. När d-vitaminintaget ökar bildas ett protein som gör det besvärligt för bakterier och virus. Även för virus alltså - virus biter ju ingenting på annars, antibiotika till exempel.

Utlovar inget mirakel

Alicja Wolk, professor i nutritionsepidemiologi vid Karolinska institutet, är försiktigare i sina uttalanden. Hon basar för flera pågående studier om D-vitaminets påverkan på våra folksjukdomar, bland annat cancer och högt blodtryck. Hon vill inte kalla vitamin D för någon mirakelmedicin - än.

- Att D-vitamin skyddar mot benskörhet vet vi. Sedan har det gjorts en mängd mindre studier på andra områden som lett till frågeställningar och hypoteser - men de är inte tillräckligt många för att vi ska kunna dra säkra slutsater. Nu krävs det rejäla studier.

Och sådana kommer - inom några år.

- Det pågår just nu väldigt intensiv forskning kring vitamin D i hela världen. Det har varit en ”glömd” vitamin, men nu är den på gång. De närmaste åren får vi fler och säkrare svar.

Fet fisk bra för kroppen

Alicja Wolk förespråkar inte i första hand kosttillskott.

- Jag skulle snarare rekommendera att man verkligen tänker på att äta fet fisk. Då får man vitamin D, omega 3, selen - allt på samma gång. Vitamin D är ett fettlösligt vitamin, vilket innebär att det ackumuleras i kroppen istället för att försvinna ut med urinen. Då finns det risk att överdosera.

Den risken tycker Karl Arfors är mycket liten.

- Visst kan man få förkalkningar i kroppen, men det är i väldigt höga doser - inte i de doser som jag pratar om.

Några grupper i Sverige löper extra stor risk att utveckla tydlig brist på D-vitamin: mörkhyade, som har svårare att bilda d-vitamin i huden, de som sällan går ut, exempelvis äldre, och de som använder kraftigt täckande kläder, och därför inte utsätts för solljus. De riskerar att få rakitis - engelska sjukan. Då blir skelettet missformat och mjukt. De riskerar också problem längre fram:

- I framtiden kan benskörhet bli ett stort problem i de här grupperna, säger Alicja Wolk.

Solkräm förhindrar produktionen

Ett problem i sammanhanget är förstås att solens strålar inte bara hjälper till att bilda D-vitamin - de kan också orsaka hudcancer. För att skydda oss använder vi i allt högre utsträckning solkräm - som inte bara skyddar mot cancer, utan även omöjliggör för huden att bilda D-vitamin.

- För att klara produktionen av D-vitamin tycker jag att man ska sola utan solkräm i 15-30 minuter. Sedan ska man gå in, eller täcka sig med kläder, säger Karl Arfors.

Alicja Wolk håller med om att det är en svår balansgång.

- Hittills har budskapet varit att man till varje pris ska undvika sol för att undvika hudcancer. Men nu börjar vi se att man också måste titta på produktionen av D-vitamin. Vi måste balansera mellan melanom och andra sjukdomar.

Maria Wångersjö

ARTIKELN HANDLAR OM