Så slipper du tappa tänderna

40 procent av alla 40-åringar riskerar tandlossning

Foto: EIVIND VOGEL-RÖDIN
VAR NOGA med rengöringen av tänderna för att slippa riskera att drabbas av tandlossning.
HÄLSA

Är ditt tandkött friskt rosa - eller sjukt rött?

40 procent av alla 40-åringar har skadliga bakterier i munnen. Får de hållas kan de ge tandlossning och sjukdomar i andra delar av kroppen.

Men det går att få bukt med de elaka bakterierna - på bara ett par veckor.

Foto: BLR-FOTOGRAFERNA
Patient med långt framskriden tandlossning.

Blöder ditt tandkött ibland när du borstar tänderna? Då är du i farozonen för en av våra stora folksjukdomar: tandlossning.

I din mun kryllar det av bakterier- över 300 sorter. Och så ska det vara - många av de hundratals sorterna finns där för att skydda oss från infektioner.

Men när vi inte gör rent ordentligt blir munnen en perfekt grogrund för andra, skadliga bakterier.

- I en grisig mun blir det otäcka syrefattiga miljöer där olika farliga bakterier trivs, berättar Magnus Nylander, docent och tandläkare.

Varning för matrester

De skadliga bakterierna får näring av matresterna, och frisätter syror och bakterietoxiner som leder till att tandköttet blir inflammerat. De första tecknen är att tandköttet blir rött och svullet och lätt börjar blöda. Då är man i farozonen för parodontit- tandlossningssjukdom.

- En tandköttsinflammation, eller gingivit, är alltid inkörsporten till tandlossningssjukdom, även om inte alla med inflammerat tandkött får sjukdomen, säger Magnus Nylander..

Det som händer när tandköttet blir inflammerat och svullet är att fickorna mellan tanden och tandköttet riskerar att bli allt djupare. Det blir svårare och svårare att hålla rent, och inflammationen får chans att sprida sig allt djupare. Får inflammationen hålla på tillräckligt länge finns det risk att både tandbenet, som tanden sitter fast i, och de tunna trådarna som tanden är fäst med, börjar brytas ner av bakterierna. Tanden blir lös - och får det gå tillräckligt långt lossnar den.

- Minst 40 procent av alla vuxna svenskar har någon grad av tandlossning. Det är ofta en smygande sjukdom, och många vet inte om att de är drabbade. Men tio procent av alla 65-åringar förlorar sina tänder - det här är en av våra stora folksjukdomar, säger Magnus Nylander.

Var noga med tandborstningen

Lösningen heter rengöring. Om tandfickorna inte hunnit bli för djupa kan även en mångårig inflammation läka ut på bara ett par veckor, om man är flitig med tandborste och tandtråd.

Har det gått längre måste tandläkaren och tandhygienisten hjälpa till. I svåra fall kan det bli nödvändigt att ta bort en del vävnad för att göra det lättare att hålla rent.

Givetvis spelar det också roll vad vi äter. Socker och godis är favoritmat för de skadliga bakterierna, och får dem att snabbt föröka sig. Men även kosten i övrigt är viktig, menar Magnus Nylander.

- Det är jätteviktigt att man har ett fullvärdigt näringsintag, så att man får starka vävnader med motståndskraft. Jag tycker att det är genant att många satsar så hårt på sin kropp och sin hälsa, men glömmer munhälsan.

Har man en kronisk inflammation i tandköttet bildas många små sår i slemhinnorna - sår som ger bakterierna tillträde till blodomloppet, och därmed hela kroppen.

- Munnen är i mångt och mycket kroppens spegel. Har man kroniska inflammationer finns det ett ständigt inflöde av bakteriegifter ut i blodbanan. Varje år inträffar flera undra fall av bakteriell endokardit - inflammation av hjärtats innerhinna - som beror på bakterier från munhålan. Det har man visat. Men exakt hur mycket de här kroniska inflammationerna påverkar folkhälsan är det ingen som kan svara på idag. Det här är ett område som måste ges stort utrymme i den framtida medicinska forskningen, säger Magnus Nylander.

Hjälpmedel finns

Det finns också flera kosttillskott som kan ge de drabbade hjälp på traven.

- Det finns en växande arsenal av naturliga komponenter. Jag initierade själv en liten klinisk studie med ett av dem, och det var ingen tvekan om att det hade gynnsamma effekter.

Finns det inte en risk att folk struntar i att borsta tänderna, och tar kosttillskott istället?

- Jo, och där har vi forskare ett stort ansvar. Vi måste berätta att tillskott absolut inte får ersätta den mekaniska rengöringen. Vi ska borsta rätt och äta bra, det är grunden. Men kosttillskott kan vara en hjälp på vägen.

FAKTA

Är du drabbad?

Se dig i spegeln

Är tandköttet rött, svullet och blankt, istället för rosa, stramt och lite knottrigt? Du är i riskzonen.

Titta på tandborsten

Kommer det blod på tandborsten ibland när du borsta, eller är spottet uppblandat med blod när du borstat tänderna eller använt tandtråd? Du är i riskzonen.

Gå till tandläkaren

Tandläkare och tandhygienist kollar hur det står till med dina tänder. Rökare löper extra stor risk att drabbas - men får ofta inte lika synliga symtom. Det beror på att rökningen gör så att blodkärlen drar ihop sig, och tandköttet blir därför inte lika lättblödande trots att det kanske är inflammerat. Andra riskfaktorer är stress, överansträngning, muntorrhet och dålig kost.

4 steg till en fräsch mun

1. Tandborste. Borsta tänderna med tandkräm två gånger om dagen - på morgonen efter frukost och på kvällen.

2. Tandtråd. Gör rent mellan tänderna en gång om dagen. Använd tandtråd, tandstickor eller mellanrumsborstar (ser ut som små flaskborstar). Tandläkaren kan ge råd om vad som passar dig bäst.

3. Plack-koll. Känn på tänderna med tungan. Efter tandborstningen ska de kännas släta och hala. Känns de sträva kan det vara plack - en smetig massa av matrester och bakterier. Plack kan bildas på ett par dagar.

4. Tandläkarbesök. Gå till tandläkare/tandhygienist regelbundet - helst minst en gång om året. De kan göra rent på djupet och ta bort plack och tandsten, där bakterier lätt fastnar.

Maria Wångersjö

ARTIKELN HANDLAR OM