Varför måste vi kissa ner oss?

Var tredje kvinna får ingen läkarhjälp mot sin inkontinens

Foto: Magnus Sandberg
Samma läge Lisa Jälmefors, 32, kissar fortfarande på sig om hon nyser, hostar eller springer. Hon är en av alla de som sökt men inte fått hjälp. Elin, 8, Emma, 6, Ebba, 3, och Ester, 1,5 år gläds åt snön.
HÄLSA

För två år sedan träffade jag trebarnsmamman Lisa Jälmefors, 32, som kissade på sig.

Det gör hon fortfarande.

Var tredje kvinna som söker för inkontinens får ingen hjälp.

Mary Mårtensson, reporter på Kvinna-redaktionen.

En ny studie med 612 kvinnor visar att var femte kvinna – över 40 år – kissar på sig vid ansträngning minst flera gånger i veckan.

Men majoriteten – 68 procent – har inte sökt vård. Och av de som sökte fick var tredje kvinna ingen behandling alls.

Enkla operationer

Eva Uustal Fornell är inte förvånad.

Hon är forskare och överläkare på Kvinnokliniken på Linköpings universitetssjukhus – och har utformat enkäten.

Resultaten stämmer överens med vad hennes studie om inkontinens från 2003 visade.

– Vi skulle behöva operera dubbelt så många kvinnor mot ansträngningsinkontinens. Det finns enkla operationsmetoder som ger en avsevärt bättre livskvalitet till en förhållandevis låg kostnad, säger hon.

Varför får så många kvinnor ingen hjälp?

– Det kan bero på okunskap i vården. Kunskapen skulle behöva öka i primärvården om att det finns enkla behandlingsmetoder mot inkontinens.

Kvinnor får oftast rådet att knipa.

– Men det hjälper bara mot hälften av all inkontinens – och bara mot ansträngningsinkontinens.

Många kvinnor lägger skulden på sig själva. De tycker inte att de knipit tillräckligt. De tänker att de kan leva med att läcka.

Jag träffade Lisa Jälmefors, 32, första gången 2006.

Då var hon höggravid, trebarnsmamma – och kissade på sig när hon ansträngde sig. Hon fick rådet av sin barnmorska att knipa. Det hjälpte inte.

Nu är hon fyrabarnsmamma – och kissar fortfarande på sig.

”Stå med benen i kors”

Ett annat förslag var inkontinensskydd. ”Nej, usch. Det är som blöjor”, säger Lisa.

I dag försöker hon leva med sitt läckage.

– Det är som förut – man får stå med benen i kors när man nyser och hostar och springa på toan oftare. Det är den enklaste lösningen.

Skulle du kunna tänka dig en operation?

– Absolut. Jag skulle inte tveka en sekund.

Vi kan operera hjärtan – och transplantera hjärtan.

Men att operera urinrör är uppenbarligen ingen prioriterad fråga.

Mitt råd till alla läckande kvinnor – när knipen inte hjälper – är därför: Sluta skämmas. Det är inte ditt fel.

Kräv remiss till en urolog och begär en operation.

Du ska inte behöva kissa på dig, när det finns hjälp att få.

FAKTA

Så vanliga är följande åkommor hos kvinnor över 40 år

• Ansträngningsinkontinens (urinläckage minst några gånger i veckan): 18 procent.

• Framfall (har upplevt något av fyra typiska symptom): 3 - 10 procent.

• Rikliga menstruationsblödningar (har drabbats någon eller flera gånger): 70 procent.

Andel kvinnor med följande åkommor som inte sökt hjälp hos sjukvården

• Ansträngningsinkontinens: 68 procent.

• Framfall: 83 procent.

• Rikliga menstruationsblödningar: 54 procent.

Andel kvinnor som sökt hjälp för följande åkommor men inte erbjudits behandling

• Ansträngningsinkontinens: 34 procent.

• Framfall: 41 procent.

De viktigaste informationskällorna för kvinnor när det gäller underlivsbesvär är

• Gynekolog: 62 procent.

• Husläkare: 18 procent.

• Hemsidor på internet: 38 procent.

Andel kvinnor med följande åkommor som inte känner till att man kan behandla åkomman

• Ansträngningsinkontinens: 18 procent.

• Framfall: 28 procent.

• Rikliga menstruationsblödningar:25 procent.

36 procent av kvinnorna i studien anser att gynekologiska sjukdomar inte prioriteras tillräckligt inom vården.

Källa: En enkät med 612 kvinnor i åldern 40 år och uppåt. Den utfördes 2-3 april 2008 av undersökningsinstitutet Zapera på uppdrag av Johnson & Johnson. Enkäten har utformats av Eva Uustal Fornell, överläkare på Kvinnokliniken på Linköpings universitetssjukhus och forskare. Enkäten är statistiskt säkerställd.

ARTIKELN HANDLAR OM