”Det tog mig fyra år att lära mig alfabetet igen”

HÄLSA

I ett slag förlorade Ann-Mari Sivermark sitt språk – hon hade drabbats av afasi.

Hon fick börja om från början och lära sig alfabetet på nytt.

– Jag kunde ingenting, men nu har jag hittat tillbaka till mig själv, säger hon.

Foto: Björn Lindgren
Ann-Mari har, mot alla odds, börjat jobba igen.

Ann-Mari pratar ofta och gärna med sig själv. Hon säger att hon är helt normal, men det är en sanning med modifikation. Hon ligger i alla fall klart över snittet i pratgladhet och i att var positiv och envis.

– Ha, ha. Jag är född så’n, bubblar hon ur sig på klingande skånska hemma i lägenheten i Malmö.

Alla tre egenskaperna har varit ovärderliga i kampen att komma tillbaka efter en hjärnblödning och följdsjukdomen afasi. När det var som värst kunde hon varken prata, skriva eller räkna. Hon kunde se på ett föremål, till exempel en bordskniv, utan att veta varför den låg bredvid tallriken. Vad skulle den användas till, den där vad-det-nu-heter som ligger på bordet?

”Ibland säger jag fel”

Kontrasten mot dagens Ann-Mari är som natt och dag. Det märks inte mycket av hennes numera dolda handikapp. Hon stakar sig?

ibland och famlar då och då efter ett passande ord, mer är det inte. Det är inte värre än att hon mot alla odds tagit sig tillbaka till jobbet som alltiallo på Skatteverket.

– Jag mår så otroligt bra. Visst, jag har tappat en del av mitt ordförråd och jag anstränger mig för att inte säga fel. Ibland kan jag säga han när jag menar hon och det är väldigt irriterande, men jag har hittat tillbaka till mig själv.

Blev blågrå

Den långa vägen tillbaka började redan den 28 oktober 2000. Dagen innan hade Ann-Mari stigit upp på morgonen, hämtat in tidningen och lagt sig för att läsa i sängen. Hon såg fram emot en ledig dag. Men plötsligt började bokstäverna i tidningen att flyta ihop.

Hon förstod inte vad det stod. Sedan såg hon att hon hade blivit blågrå i ansiktet. Oron växte och hon misstänkte vad det var för fel.

– Jag var säker på att jag skulle dö. Det var fruktansvärt, jag ville ju så mycket mer med livet.

Opererades i tio timmar

Hon hann precis få tag på telefonen och slå 112 innan hon trillade omkull och föll i djup medvetslöshet. Som tur var kunde man spåra samtalet och skicka en ambulans till hennes bostad. Bilen körde i ilfart till Lunds lasarett där man konstaterade att Ann-Mari hade en hjärnblödning. Hjärnan blödde på flera ställen. Hon opererades i tio timmar och läkarna lyckades stoppa blödningarna och rädda hennes liv.

Med livet i säkerhet fick Ann-Mari gå en ny, betydligt mer långvarig, match. Faktum är att den matchen fortfarande inte är färdigspelad.

– Nej, jag kämpar fortfarande. Jag tragglar alfabetet varje dag och övar på... Vad heter det? Jo, multiplikationstabellen!

Inga genvägar

Snart efter operationen konstaterades det nämligen att hon drabbats av aggressiv afasi, en sjukdom som inte sällan följer i spåren av en hjärnskada. Afasi slår till i olika styrka och form. Vissa drabbas mer än andra under längre eller kortare period.

För Ann-Maris del gällde det att börja om och lära sig språket. Till en början fick hon hjälp av en logoped, men till största delen körde hon sin rehab – sin återinlärning – på egen hand. För att komma tillrätta med afasi finns det inga genvägar. Det gäller att använda de språkkunskaper man har kvar och förbättra sig successivt.

Oerhört frustrerande

Ivrigt påhejad av dottern Sandra började Ann-Mari prata och använda orden rätt. Intellektet var det inget fel på och i början var det oerhört frustrerande att ha ord och meningar klara i huvudet utan att lyckas formulera dem.

– Det tog fyra år innan jag ens kunde alfabetet från a till ö igen, berättar Ann-Mari.

– Sandra var stenhård. Hon påpekade när jag hade fel och lät mig inte hoppa över svåra ord. Det var jobbigt ibland och jag blev arg, men det är tack vare henne som jag fick tillbaka mitt ordförråd.

Syns inte på ytan

Afasi kallas för en dold sjukdom såtillvida att den inte syns på ytan. Ann-Mari bemöttes då och då nedsättande bara för att hon inte kunde uttrycka sig kristallklart.

– Usch, jag minns en gång när jag skulle köpa en flaska snaps till midsommar på Systembolaget. Jag kunde ju inte prata utan gjorde mitt bästa för att teckna en flaska och ett nubbeglas i luften. Jag försökte och försökte, men killen bakom disken fattade inte och bakom mig växte kön. Någon undrade högt vad fan jag höll på med. Det var så förnedrande. Jag fick gå därifrån utan att handla.

Korsord är en utmaning

För att inte utsätta sig för liknande situationer hade hon vanligtvis med sig papper och penna till affären. Skulle hon köpa fisk ritade hon följaktligen en fisk som hon visade för personalen. Och eftersom hon inte kunde räkna öppnade hon bara plånboken och så fick kassörskan ta så mycket pengar som behövdes.

Nu, när Ann-Mari har fått tillbaka talets gåva, har hon lagt papper och penna på hyllan. Nästa utmaning är att återuppta en gammal hobby – korsord.

– Det är svårt ska du veta, men det går framåt. Om fem år kanske jag ger mig på sudoku också, säger hon och skrattar.

Hon skakar lätt på huvudet.

– Det är otroligt att man kan må så bra.

FAKTA

"Många blir bättre när de tränar"

Vad beror afasi på?

– För att ha ett fungerande språksystem måste alla olika delar som har med språket att göra fungera tillsammans samtidigt. Slås den automatiken ut uppstår en språkstörning, säger Martin Ingvar, professor i neurofysiologi på Karolinska institutet.

Kan man bota afasi?

– Ja, det finns viss spontanläkning och man kan ofta träna sig bättre.

Hur då?

– Har man lite språk kvar är det viktigt att man använder det i sociala sammanhang, att man övar i relevanta situationer. Det är också bra om omgivningen efterfrågar och uppmuntrar språket hos den som har afasi. Känslan av framgång är viktig.

Hjärnskada kan ge afasi

Afasi är en samlingsbeteckning för olika skador som uppstår efter en hjärnblödning, stroke eller annan hjärnskada. Den som drabbas får ofta svårigheter att förstå, tala, läsa och skriva. Även räkneförmågan kan påverkas, men intellektet är ofta helt normalt trots att den drabbade har svårigheter att uttrycka sig.

Varje år drabbas cirka 12 000 människor i alla åldrar i Sverige av afasi. En tredjedel är i yrkesverksam ålder.

I regel blir alla bättre genom språkträning. Resultaten varierar dock beroende på hur omfattande afasin är hos den som drabbas.

Källa: Afasiförbundet

Johan Gunnarsson