Framgång föder framgång

Foto: colourbox
HÄLSA

Om du gör allt för att inte upprepa dina misstag men ändå misslyckas, så finns det nu en vetenskaplig förklaring till det. Det är nämligen betydligt lättare att lära av sina framgångar, enligt en ny amerikansk hjärnstudie.

Forskare vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) i Cambridge, USA, har för första gången lyckats skapa en ögonblicksbild av hur enskilda nervceller i hjärnan reagerar när vi gör saker rätt eller misslyckas med något.

I försök med apor visar forskarna hur nervcellerna håller reda på om ett just genomfört agerande varit lyckosamt eller inte. Och inte nog med det, efter en framgångsrik handling blir nervcellerna också mer fininställda för att fånga upp vad djuret lärt sig så att det kan agera rätt även nästa gång.

Efter ett misslyckande däremot syns mycket små eller inga förändringar alls hos hjärncellerna och forskarna kunde inte skönja några tecken på att djuren kunde förbättra sitt agerande, rapporterar vetenskapstidskriften Neuron.

Nervcellerna aktiverades

I försöket fick aporna i uppgift att betrakta två olika bilder på en datorskärm. När de tittade på den ena bilden belönades aporna om de flyttade blicken till höger, när de såg på den andra bilden förväntades de titta åt vänster. Och för att ta reda på vilka bilder som styrde deras ögonrörelser prövade djuren sig fram.

Forskarna fann att nervcellerna aktiverades efter ett korrekt svar direkt följt av en belöning. Direkt efter det att apan svarat rätt behandlade hjärncellerna information betydligt effektivare och djuret agerade lättare rätt vid nästa uppgift några sekunder senare. Vid fel svar visade nervcellerna låg eller ingen aktivitet, och ett misstag följdes oftast av fler misstag.

Framgång föder framgång

– Med andra ord var det bara efter framgångar, inte misstag, som hjärnan bearbetade informationen och förbättrade apornas uppträdande, säger MIT-professorn Earl Miller som lett studien.

Det är samarbetet mellan pannloben, som bland annat hjälper oss lösa svåra problem, och de basala ganglierna (samlingar av grå hjärnsubstans) som tros spela en nyckelroll för inlärning och minnesfunktion.

Gensvaret hos nervcellerna i båda delarna av hjärnan var mycket starkare om ett tidigare experiment varit framgångsrikt och belönats, men svagare om det tidigare försöket misslyckats.

TT