Bakterier kan bota urinvägsinfektion

HÄLSA

"Snälla" bakterier som hindrar "elaka" bakterier från att slå till kan bli ett alternativ till antibiotika i behandlingen av återkommande urinvägsinfektioner.

Foto: colourbox
Att behöva kissa ofta kan vara ett tecken på urinvägsinfektion.

Forskargruppen vid avdelningen för urologi vid institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet riktar främst in sig på gruppen av patienter som har svårt att tömma blåsan helt och därmed löper ökad risk att drabbas av återkommande, komplicerade urinvägsinfektioner.

– På urologmottagningarna är det patienter man möter ofta, säger docent Björn Wullt till TT.

Antibiotika enda behandlingen

Hittills har upprepade, långvariga kurer med antibiotika varit det enda sättet att behandla de här patienterna, med risk för både resistens och allergiska reaktioner. Men forskningen i Lund visar att om en speciell typ av bakterie förs in i urinblåsan med en kateter, så kan den hindra att sjukdomsalstrande bakterier får fäste. I en studie fick en grupp patienter leva ett år med och ett år utan bakteriebehandlingen.

– När de hade vår bakterie fick de signifikant färre infektioner, säger Björn Wullt.

Hittades i flicka

Både de bakterier som orsakar urinvägsinfektioner och de "snälla" bakterier som sätter sig i vägen för sjukdomsalstrarna är av gruppen E.coli. Skillnaden mellan dem tycks bland annat bestå i att bakterier som orsakar sjukdom har bättre förmåga att fästa på urinblåsans slemhinna.

Den "snälla" bakterien, som fått namnet E.coli 83972, hittades i en ung flicka som burit den i urinblåsan i flera år utan att bli sjuk. Utifrån den upptäckten har forskarna jobbat vidare för att kunna utnyttja E.coli 83972 som ett sätt att förebygga nya infektioner. För att bota en redan pågående infektion krävs däremot fortfarande antibiotika.

Varierande skydd

I Lund behandlas redan en del patienter med den "snälla" bakterien, men metoden är ännu inte klar för bredare klinisk tillämpning. Hos en del patienter försvinner bakterien redan efter några månader och behandlingen måste upprepas. Andra kan däremot ha kvar bakterien och därmed infektionsskyddet i åratal. Hur effektivt skyddet blir tycks också variera. Därför fortsätter forskningsarbetet, bland annat med att få den "snälla" bakterien att säkrare stanna kvar i urinblåsan.

– Man kan säga att vi försöker stärka och förbättra bakterien, säger Björn Wullt.

FAKTA

Vanlig sjukdom

Urinvägsinfektion är en av de vanligaste infektionssjukdomarna, som orsakas av att bakterier tränger in i urinröret och blåsan.

Vanligaste formen kallas blåskatarr (cystit) och begränsas till urinrör och urinblåsa. Når infektionen även njurar och njurbäcken drabbas man av njurbäckeninflammation (pyelonefrit), som i värsta fall kan ge blodförgiftning.

Symptom vid blåskatarr: Man behöver kissa ofta och det svider och tränger på. Ibland kan man få lite blod i urinen.

Symptom vid njurbäckeninflammation: Feber och illamående, smärta i magen eller ryggen, dessutom symptom som liknar blåskatarr.

Vanligaste behandlingen är antibiotika. Enkla fall behandlas av distriktsläkare, svårare av sjukhusens urologmottagningar.

Källa: Sjukvårdsrådgivningen 1177.

TT