Ny medicin kan bota alkoholism

Blockerar hjärnans belöningssystem

HÄLSA

Alkoholism kan botas med ett nytt preparat som höjer glycinnivån i hjärnan.

Det visas i en avhandling från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Ett nytt läkemedel har redan testats på alkoholister.

Alkohol aktiverar hjärnans belöningssystem via dopamin. När dopamin utsöndras blir de flesta upprymda och får en känsla av välbehag – vilket kan leda till att man dricker ännu mer alkohol.

– Vid ett kroniskt alkoholintag anpassar sig nervcellerna till alkoholen och belöningssystemet byggs om, så att personen måste dricka för att kunna fungera och må normalt, säger avhandlingens författare Helga Höifödt Lidö.

Receptor för glycin

Hittills har forskarna inte känt till hur alkohol frisätter dopamin i hjärnan. Helga Höifödt Lidös forskargrupp har upptäckt att en receptor för glycin är en viktig faktor. Glycin är en av de 20 vanliga aminosyrorna i proteiner.

Forskarna har också kommit fram till att substanser som blockerar glycin, glycinåterupptagshämmare, kan bli en ny behandling för alkoholism. Ett sådant läkemedel har redan testats i en klinisk studie på alkoholister.

Dessa substanser skulle också kunna förhindra utvecklingen av alkoholberoende hos dem med en riskfylld alkoholkonsumtion.

– Mina avhandlingsresultat visar att två olika glycinåterupptagshämmare ger en robust och långvarig sänkning av alkoholintaget hos råttor samtidigt som alkoholens dopaminstimulerande och belönande effekter motverkas, säger Helga Höifödt Lidö.

”Spelar väldigt stor roll”

– Det här är en av få receptorer som alkohol angriper initialt i hjärnan. Vi har kommit fram till att den spelar en väldigt stor roll i hjärnan. Den har inte varit studerad i hjärnan på det här viset tidigare, säger Helga Höifödt Lidö, som i förra veckan disputerade med forskningen och nu är doktor i neurofarmakologi.

Genom att höja glycinnivån i hjärnan skulle man därför kunna minska alkoholens effekter i belöningssystemet, förklarar hon för TT.

– Då blockerar man alkoholens förmåga att aktivera receptorn, säger Helga Höifödt Lidö.

Hon berättar även att den kliniska studien på människor avbrutits.

– Det sattes i gång en klinisk studie med våra samarbetspartners. Tyvärr blev de i den här processen uppköpta av ett större farmaceutiskt företag, och det ledde till att flera kliniska prövningar lades ned, inklusive den här studien.

Helga Höifödt Lidö är angelägen om att få fullfölja testet av läkemedlet på människor.

– Vi tror verkligen att den kan ha bra effekt, för den har visat så väldigt tydliga resultat vid experiment på djur.

Av råttorna som läkemedlet testades på visade 85 procent positiva resultat.

”Helt ny infallsvinkel”

– Det är mycket spännande, en helt ny infallsvinkel, säger Jörgen Engel, professor i farmakologi och expert på alkoholläkemedel, om forskningen kring glycinreceptorn.

– Du minskar alkoholens möjlighet att påverka de nervsystem som kan vara med om utvecklingen av beroendet.

– Orsaken till alkoholism är väldigt brokig. Det finns väldigt många olika system i hjärnan som kan bidra till utveckling av beroende. Då är det väldigt bra att det finns många olika alternativ till farmakologiska behandlingsmodeller, säger Jörgen Engel.

I dag finns tre godkända läkemedel för behandling av alkoholism. De är mycket effektivare än sitt rykte, berättar Jörgen Engel. Antingen var och ett för sig eller i kombination med varandra.

– Det finns någonting för alla kan man säga, säger Jörgen Engel.

– Problemet är att det finns drygt 300 000 människor som är alkoholberoende i Sverige i dag. Av de 300 000 är drygt 70 000 kända av vården och färre än 20 000 får de här läkemedlen.

– Jag tycker att det är en skandalös underbehandling.

– Det beror väldigt mycket på en okunskap bland vårdpersonal över hela fältet. De känner inte till att de här medlen är användbara och har en god effekt.

aftonbladet.se/TT

ARTIKELN HANDLAR OM