"Jag kände stor skuld"

Christina Andersson, 34, förlorade sin son i plötslig spädbarnsdöd

Foto: MIKAEL LJUNGSTRÖM
En vanlig junimorgon 2003 förvandlades Christina Anderssons tillvaro till en förälders värsta mardröm.
HÄLSA

Christina Anderssons son Christopher dog i plötslig spädbarnsdöd.

Nu vill hon hjälpa andra genom att berätta om sitt trauma.

– Jag kände en stor skuld över att jag borde ha märkt att han dog. Jag var ändå i samma rum, säger hon.

En vanlig junimorgon 2003 förvandlades Christina Anderssons tillvaro till en förälders värsta mardröm. Hon hade precis skickat i väg sin äldsta dotter till skolan. Under natten hade Christina sovit i vardagsrummet med sonen Christopher, två månader, i vagnen för att inte störa resten av familjen.

– Det ironiska i det var att vi hade planerat att det var sista gången jag och Christopher skulle sova i vardagsrummet, säger hon.

– Min äldsta dotter skulle först till dagis och jag sa åt henne som man gör att inte peta på bebisen i vagnen och väcka honom.

När Christina en stund senare skulle känna lite på sonen var han alldeles kall.

– Jag bara skrek rakt ut efter min sambo. Han kom in och kände på Christopher och sa att han var död.

Ambulansen kom och gjorde återupplivningsförsök, men det var för sent. På sjukhuset möttes familjen av barnläkare och en präst. Christopher hade dött under natten i plötslig spädbarnsdöd, psd.

Långt mörker

För Christina blev tiden efter sonens död ett enda långt mörker. Hon bröt ihop och sambon Roger fick ta huvudansvaret för familjens överlevnad.

– I efterhand är jag väldigt glad att jag fick den tiden att sörja och att min sambo tog ansvaret. Men det som blev tokigt var att han fick skjuta upp sin sorgeperiod. Den kom senare.

– Jag kände en stor skuld över att jag borde ha märkt att han dog. Jag var ändå i samma rum. Och jag bär ständigt på skulden. Jag kände också en stor rädsla över att vad som helst kan hända. Under halvåret efter det hade hänt kunde jag inte sova, jag inbillade mig att de andra barnen skulle dö på de mest konstiga sätt.

Christina och hennes sambo hade bestämt sig för att inte skaffa ett nytt barn. Men helt oplanerat blev Christina gravid. 2008 föddes en dotter.

– Innan hon föddes hade jag nästan dödsångest. Jag är en ganska sansad person vanligtvis men jag trodde inte att jag skulle våga hålla i mitt eget barn. Men så kom hon och helt plötsligt hade det gått två månader. Rädslan satt fortfarande i men den släppte eftersom.

Finns med

I den yngsta dotterns utveckling ser nu Christina sonen Christopher.

– Han finns alltid med i varje steg som hon tar. På grund av att vi förlorade ett barn har vi verkligen varit närvarande i lilla tjejens utveckling.

– Det är nästan värst när någon frågar hur många barn jag har. Vad ska man säga? Berättar jag så måste jag nästan alltid förklara hur jag menar. I bland orkar jag inte säger bara att jag har tre barn. Men jag får lika dåligt samvete varje gång.

Christina upplever att det finns en stor okunskap och ovilja att prata om plötslig spädbarnsdöd – till och med inom mödravården och på barnavårdscentralen.

Hon drömmer nu om att skriva ett informationsmaterial baserat på sina egna och andras erfarenheter för att hjälpa drabbade.

– Jag vill visa att det visst finns saker att säga till dem som drabbats. Det räcker att säga: "jag vet inte vad jag ska säga, men jag beklagar”.

Varför tror du att man har så svårt att prata om psd?

– Jag tror att det hänger ihop med skulden.

– Det är så många som inte har en aning eller som har varit med om samma sak men inte vet att det går att få hjälp.

FAKTA

Christinas råd:

1. Vänd dig till en förening för dela erfarenheter med andra. Spädbarnfonden främjar spädbarns hälsa och stödjer föräldrar som mist ett litet barn. De har en jättebra mailinglista.

2. Få ur dig hela den hemska berättelsen. Jag har gråtit så många tårar innan jag kunde sätta mig ner och skriva ner hela händelseförloppet med alla detaljer. Men efteråt kändes det bättre för mig.

3. Vänta. Även om du har en stark önskan att skaffa barn, vänta. Ge dig själv tid att läka och klara av ett helt annat liv innan du blir gravid igen. Min erfarenhet är att många skaffar ett till barn snabbt inpå, men det blir inte bra.

4. Ta hjälp av dina nära och kära. Man klara inte av att bära bördan själv och det är viktigt att inte känna sig ensam.

Fakta:

Namn: Christina Andersson

Ålder: 34

Familj: Sambon Roger och fyra barn

Yrke: Arbetslös

Bor: i Falköping

Fakta: Plötslig spädbarnsdöd

Plötslig spädbarnsdöd:

Spädbarnsdöd är ovanligt i Sverige och uppskattningsvis drabbas ett av 4 000 barn.

Spädbarnsdöd inträffar när barnet är mellan en och fyra månader gammalt. Dödsfallet sker mycket oväntat och inträffar nästan alltid när barnet sover.

Det är fortfarande oklart varför barn dör i spädbarnsdöd, men flera faktorer sägs ha en inverkan. I dag avråder man till exempel gravida kvinnor från att röka eftersom tror att det finns ett samband.

Forskning har också visat att risken för spädbarnsdöd minskar om barnet sover på rygg istället för på mage.

(Källa: Socialstyrelsen)