”Det är som om alla har ett facit utom du”

Serena, 50 Diagnos: Asperger

HÄLSA

Serena Hasselblad, 50, var en fantastisk tillgång på jobbet.

Men fikastunden var en mardröm.

–Jag förstod inte att jag var annorlunda, utan pressade mig för att bete mig likadant som andra, säger hon.

Foto: Maria Östlin
Dålig på ansiktsuttryck ”Vi aspergare måste utveckla en logik för att begripa skämt, ironi och ansiktsuttryck”, säger Serena Hasselblad.

Ingenjören Serena Hasselblads förmåga att tänka i oväntade banor gjorde henne till en uppskattad expert på vattenrening.

Så länge hon fick sitta ostörd och skriva rapport om driftoptimering av reningsverk var allt frid och fröjd.

Men om chefen bad henne ta hand om jourtelefonen tappade hon tråden fullständigt. Måste hon avbryta en uträkning för att skriva ett mejl var dagen förstörd.

– Vi aspergare är inte så bra på att hålla många bollar i luften samtidigt. När någon ringde var jag tvungen att ställa om alla para­metrar i hjärnan för att förstå den personens känslor, frågor och avsikter.

”Svårt för det sociala”

Inte heller på luncherna fick Serena ro.

När kollegorna pratade helgplaner och skrattade åt varandras skämt satt hon bredvid och tittade på deras munnar och händer. Intrycken störtade in i henne.

– För andra var luncherna en chans att vila huvudet, för mig var det bara fler människor som krävde att man skulle förstå vad de babblade om. Vi aspergare har svårt för det sociala samspelet. Vi måste utveckla en logik för att begripa skämt, ironi och ansiktsuttryck, sådant som de flesta förstår instinktivt. Det kan kännas som om alla utom just du har ett facit för hur man ska bete sig.

Diagnos vid 44

Ansträngningarna att hänga med kostade.

Efter en arbetsdag kunde Serena vara sänkt i flera timmar, kräkas och ligga avsvimmad. Efter diskbråck, svåra migränattacker och en depression skickade Försäkringskassan henne till psykiatriker. Där konstaterades att hon hade Aspergers syndrom.

Hon var 44 år.

Idag kämpar Serena för att asperger ska ses som en gåva och inte ett hinder i arbetslivet.

Hon är påtänkt som konsult i ett projekt i Örebro för att matcha aspergare med arbetsutgivare som utbildats om sjukdomen.

– En aspergermänniska på rätt plats är guld värd. Hon eller han ger tydliga, raka och ärliga svar, kan jobba vidare med en fråga tills den är löst och är inte särskilt oroad av grupptryck inom organisationen. Jag tror att det finns en mening med att den autistiska hjärnan fungerar lite annorlunda. Vi tänker i andra banor och kan hitta lösningar på extrema tekniska problem.

ARTIKELN HANDLAR OM