Flåset extra viktigt för dig med astma

Nya rekommendationer i sommar

HÄLSA

Bättre flås ger färre astma-besvär.

Det visar en ny svensk studie där tonåriga astmatiker följts upp i vuxen ålder.

– Tyvärr är många rädda för att ta i, säger professor Gunilla Hedlin och påpekar att de allra flesta kan träna på samma villkor som friska.

Motion behöver alla, men för astmatiker är det extra viktigt. Bra kondition ger ett bra luftflöde och gör astman lättare att kontrollera.

– Även träningsutlöst astma förbättras, säger Gunilla Hedlin på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm.

Där får barn och ungdomar som just fått diagnosen göra ett ansträngningstest för att känna hur det känns att ta ut sig och lära sig hantera eventuella reaktioner.

– Det handlar om att få bort rädslan, lära dem andas rätt och få dem att förstå vikten av att ta sina mediciner även när de känner sig bättre, berättar hon.

Hälften undermedicinerar

Dagens mediciner är så effektiva att astmatiker i princip aldrig skulle behöva känna av sin sjukdom. Men hälften av alla drabbade undermedicinerar.

Störst är problemet i tonåren. ”Nä, vad då. Jag är inte sjuk!” menar många.

– Resultatet är att de får anfall och drar ner på träningen kanske för att slippa drabbas igen, särskilt flickor, säger sjuksköterskan Kerstin Sundell som ligger bakom en femårig studie på 149 unga astmatiker.

Killarna var generellt mer fysiskt aktiva och levde ett bättre liv.

– Tjejerna var mer försiktiga, kände sig oftare nedstämda och upplevde oftare att astman påverkade deras vardag, säger hon.

Kan träna som alla andra

De tjejer som tränade upplevde dock en bättre livskvalitet än de som tränade mindre eller inte alls.

– Det är så onödigt. Vi vet ju att astmatiker kan träna precis som alla andra, även elitidrott om de vill, säger Kerstin Sundell.

Simmerskan Emma Igelström, skidåkaren Torgny Mogren och sprintern Cathy Freeman är bara tre exempel på astmatiker i världseliten.

Nya rekommendationer

– I kommande OS har en femtedel av deltagarna astma, påpekar professor Jan Lötvall på Sahlgrenska Akademin i Göteborg.

Tvåtusen av dem ska följas före, under och efter OS för att se om och i så fall hur sjukdomen påverkar dem.

– Frågan är om hård träning kan utlösa astma och i så fall om det går att undvika, säger Jan Lötvall som tagit fram nya rekommendationer för idrottande astmatiker.

Dessa publiceras inom kort och ger råd om hur man använder sina mediciner optimalt, hur man bäst lägger upp sin träning och hur man hanterar ansträngningsutlöst astma, allergisk chock och snuva.

FAKTA

Så tränar du utan andnöd

Träna regelbundet, helst 2–3 gånger i veckan.

Du som behöver snabbverkande luftrörsvidgare – ta dosen en kvart före ditt träningspass.

Ta alltid med dig din medicin.

Värm upp ordentligt – minst 15 minuter.

Öka intensiteten successivt.

Låt dagsformen avgöra hur hårt du kör.

Kör intervaller.

Minska tempot om du får besvär.

Drick! Vätskan motverkar torra luftrör.

Varva ner innan du slutar.

Får du ändå svårt att andas efter träningen – ta din medicin och sätt dig ner.

ARTIKELN HANDLAR OM