Var dödligt hjärtsjuk – visste inget

Få vet att de är drabbade av Sveriges farligaste folksjukdom

HÄLSA

Hjärtsvikt är Sveriges största och farligaste folksjukdom.

Dödar snabbare än cancer.

Men få känner till den – samtidigt som allt fler drabbas.

Foto: Foto: LASSE ALLARD
”Det är en livsstil” När Veijo Leppänen, 55, fick hjärtsvikt fick han lägga om hela sitt liv för att kunna leva normalt.

Drygt 250 000 svenskar beräknas vara drabbade av hjärtsvikt, enligt Hjärt- och lungfonden.

Okunskapen är stor om sjukdomens orsaker och allvar, både hos allmänheten och inom vården.

Hjärtsvikt är obotlig och farligare än många trott – mindre än hälften överlever fem år efter att de drabbats.

70 procent vet inget

I går presenterade Sifo en undersökning som gjorts bland personer med diagnosen hjärtsvikt. Den visade att:

SÖver 70 procent inte vet vad sjukdomen innebär.

SSex av tio känner inte till varför de drabbats.

SHjärtsvikt upplevs som mindre allvarlig än både hjärtinfarkt och cancer – trots att överlevnadstiden är kortare

Veijo Leppänen, 55, från Sollentuna fick diagnosen efter en hjärtinfarkt 2002.

Mediciner bara början

– Då visste jag inte vad hjärtsvikt var. Men nu vet jag allt om det, säger han.

Sjukdomen förändrade hans liv. Han fick en mängd mediciner – och det var bara början.

– De är bara verktyg som man får från sjukhuset. Sedan måste man lägga om hela sin livsstil. Att leva med hjärtsvikt är en livsstil. Ingen stress, aldrig jäkta, äta regelbundet.

FAKTA

Det är hjärtsvikt

Hjärtat kan inte pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Det kan bero på att hjärtats förmåga att dra ihop sig är försvagad. Eller på att hjärtat inte fylls med tillräckligt mycket blod innan det pumpas ut – något som kan bero på långvarigt högt blodtryck som gjort hjärtmuskelväggen tjock och mindre elastisk.

Hjärtsvikt utvecklas för det mesta gradvis. Man kan ha haft det ganska länge innan man får tydliga symtom. Det kan också utvecklas snabbt i samband med en hjärtinfarkt.

Orsaker, förutom hjärtinfarkt och högt blodtryck: rytmrubbningar i hjärtat, vissa lungsjukdomar, klaff-fel eller en sjukdom i själva hjärtmuskeln som kallas kardiomyopati.Källa: Sjukvårdsrådgivningen

Vanliga symptom

Trötthet, orkar mindre.

Andfåddhet.

Andningsbesvär.

Man behöver gå upp och kissa på natten.

Snabbare puls.

Viktökning på grund av vätska som samlas i kroppen.

Svullna anklar och ben.

Vid svår hjärtsvikt, som kan vara livshotande:

Kraftig andnöd.

Rosslande andning.

Kallsvettning.

Kraftig blekhet.

Svår hjärtklappning och ångest.

Rosaskummig vätska ur munnen, så kallat lungödem.

Så behandlas det

Behandlingen inriktas på att underlätta hjärtats arbete och minska olika riskfaktorer, eftersom hjärtsvikt sällan kan botas helt.

Man behandlas vanligtvis med olika mediciner, främst kärlvidgande medel, betablockerare och vätskedrivande.

I vissa fall kan en ny typ av pacemaker mildra hjärtsvikten och någon gång kan hjärttransplantation bli aktuell.

Orsaker som klaff-fel eller störd funktion i sköldkörteln kan ibland behandlas så bra att hjärtsvikten försvinner.

Källa: Sjukvårdsrådgivningen

Så förebygger du

Undvik för mycket vätska, särskilt alkohol.

Väg dig regelbundet, håll vikten.

Sluta röka.

Motionera regelbundet.

Ät nyttigt.

Minska mängden salt i maten.

Försöka undvika skadlig stress.

Om du är diabetiker: försök hålla blodsockernivån så nära det normala som möjligt.

Ta mediciner regelbundet och i rätt dos.

Gå på regelbundna besök hos läkare och kanske också hos hjärtsviktssjuksköterska.

Om du redan har hjärtsvikt: vaccinera dig varje år mot influensa.

Använd stödstrumpor om dina ben svullnar.(Källa: Vårdguiden)

ARTIKELN HANDLAR OM