Mögel, smuts och skadedjur

– Fyra av tio skolkök
är snuskiga

Foto: björn lindahl
Dåliga temperaturkontroller och avsaknad av tvål på toaletterna ökar risken för matförgiftning.
HÄLSA

Skadedjur, mögeltäckta väggar i kylen, avsaknad av tvål och fel temperatur på maten.

Det är verkligheten för skolbarnen i 39 procent av landets skolkök.

Dessutom struntar kommunerna helt i att kontrollera mer än vart femte skolkök som lagar sin egen mat, enligt en kartläggning av UR:s Skolfront.

Barn, liksom gamla, är extra känsliga för dålig mat.

När UR Skolfront frågade Sveriges alla 290 kommuner hur deras skolkök klarade av inspektioner under 2007 och 2008 visade det sig att fyra av tio skolkök som lagade egen mat fick underkänt vid första inspektionen.

Resultatet baserades dessutom endast på 225 kommuner eftersom resterande kommuner valde att avstå från att svara på enkäten. Kanske beror det på att kommunerna struntar helt i att kontrollera vart femte skolkök.

Risk för matförgiftning

Dåligt underhåll, mattemperaturer som inte mäts, skadedjur, mögel i kylskåp och avsaknad av tvål på toaletterna var bara en del av det som upptäcktes vid inspektionen.

Det betyder att nästan hälften av våra skolbarn dagligen utsätts för stora risker att drabbas av matförgiftningar, något som i svåra fall kan vara livsfarligt för en så pass känslig åldersgrupp.

– Små barn och gamla tillhör riskgruppen och är extra känsliga för dålig mat, och det har hänt tidigare att gamlingar vid äldreboende har fått så dålig mat att de avlidit. Den risken kan finnas även med mycket små barn, säger Alexander Sobestiansky, statsinspektör på Livsmedelsverket.

Var femte kök inspekteras inte

Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer hamnar skolkök som lagar mat, så kallade tillagningskök, i en riskklass som bör inspekteras minst en gång om året. Ansvaret att detta ska bli gjort ligger hos kommunen, medan hygienen ytterst hamnar under skolkökens ansvar.

Men trots det har 21 procent av köket inte haft besök av en inspektör under förra året.

– Man kan tycka att de borde inspekteras fyra gånger om året med tanke på ansvaret de har, men det är ungefär som fortkörning. Om ingen står med fartkameran så åker de för fort, säger Alexander Sobestiansky.

Varje kommun är ansvarig myndighet för alla livsmedelsanläggningar i kommunen, bland annat skolköken. Kontrollen utförs sedan av inspektörerna på kommunens miljökontor.

Livsmedelsverket utfärdar rekommendationer om hur skolköken ska delas in i olika riskklasser, där ett kök som lagar mat till många elever ska besökas oftare än ett kök som bara värmer mat till få elever.

Grovt kan skolköken delas in i två klasser – tillagningskök och mottagningskök. Tillagningsköken hamnar i riskklasser som gör att de bör besökas minst en gång om året, medans mottagningsköken kan besökas mer sällan.

Inspektörerna ska sedan bedöma köken efter checklistor utformade av Livsmedelsverket. Det kök som får minst en allvarlig märkning eller minst fyra mindre allvarliga får underkänt.

Ingen tvål på toaletten

Checklistan används av de flesta kommuner, dock inte alla.

– Har man inte tvål på toaletterna kan jag inte se hur man ska klara av att hålla hygienen alls, menar Alexander Sobestiansky som inte kan förstå varför kontrollerna sköts så slarvigt.

– Det innebär ingen merkostnad för kommunerna att få kontroller, så jag kan inte alls se vad det kan bero på, säger Alexander Sobestiansky.

– När det gäller barn är det extra viktigt att kontrollerna görs, då kan man inte slarva.