Ta tonåringars magont på allvar

Svensk studie: Tidigt tecken på depression senare i livet

Foto: Colourbox
Fysiska besvär i tonåren förutspår psykiska problem både under tonåren och i vuxen ålder. Utöver depression ökar risken för psykos och självmordsförsök.
HÄLSA

Magont hos unga är en varningssignal som ska tas på allvar.

– Det är starkt kopplat till svår psykisk sjukdom senare i livet, menar barnpsykiatern Hannes Bohman i en kommande avhandling.

Allt för ofta negligerar vi barn och ungdomar som säger att de har ont i huvudet eller magen. Föräldrar och lärare avfärdar det gärna som ofarligt eller ren inbillning och de som söker vård känner sig ofta misstrodda.

– Många läkare tycker att de är jobbiga. De ser dem som unga friska som söker för mycket vård, säger Hannes Bohman på institutionen för neurovetenskap vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Hittar läkaren ingen medicinsk förklaring till de här, ofta rätt diffusa, besvären blir de flesta hemskickade utan åtgärd.

Det kan stå oss dyrt enligt ny forskning.

Oväntat stark koppling

I en avhandling som Hannes Bohman lägger fram i nästa vecka står det klart att den här typen av smärta ofta förebådar något betydligt allvarligare: Långa återkommande depressioner, självmordsförsök, manodepression, psykoser eller annan allvarlig psykisk sjukdom.

– Sambandet var oväntat starkt, mycket starkare än vi trott. Oavsett om de haft en depression i tonåren eller inte, säger han. 

Undersökningen baseras på en enkät från början av 90-talet där samtliga 2 300 ungdomar som gick första året på gymnasiet i Uppsala fick svara på frågor om hur de mådde. Frågorna skulle fånga upp de som var deprimerade.

Forskarna intervjuade sedan de cirka 300 som visat tecken på depression och ställde samma frågor till en lika stor kontrollgrupp där ingen var deprimerad. Utöver den psykiska hälsan undersöktes 22 olika kroppsliga besvär.

Fler besvär ökar risken

När båda grupperna nu följts upp med nya intervjuer och olika register jämförts är resultatet lika tydligt som nedslående.

– Risken för psykisk sjukdom fördubblades hos alla som hade ett kroppsligt besvär för 16 år sedan, även i den från början ”helfriska” gruppen, säger Hannes Bohman.

En teori är att det är smärtan i sig som startar nedbrytande processer i kroppen.

– Det ökar vår sårbarhet och gör oss mer mottagliga för psykisk sjukdom, menar han.

Ju fler kroppsliga besvär de hade som unga, desto större var risken att de utvalda, som nu är i 30-års åldern, mådde psykiskt dåligt.

För varje symtom: Ont i magen, ont i huvudet, hjärtklappning med mera, så växte tankarna på att begå självmord i motsvarande grad.

Saknar bra metoder

Det är framförallt tre symtom som står ut i undersökningen: Magsmärta, huvudvärk och förmågan att reglera sin kroppstemperatur. Det vill säga att man fryser eller svettas ofta.

– Magsmärta är dock i en klass för sig. Det verkar vara en betydligt tydligare indikator för depression, än de kriterier vi använder i dag för att ställa diagnos, menar han.

Frågan är dock hur man ska veta när den onda magen är ett tecken på psykisk sjukdom? Alla som har ont i magen riskerar ju inte bli deprimerade.

Det har Hannes Bohman inget svar på.

– Vi har inte metoder för det. Området är alldeles för lite utforskat.

Fokusera på fysisk smärta

Han tycker dock att man ska fokusera på det kroppsliga symtomet, att ta bort smärtan. Ofta är det relaterat till stress, vilket vi kan lära oss hantera. Men inte alltid.

– Forskning visar att samma behandling som hjälper mot depression och ångest även hjälper mot kroppsliga symtom, påpekar Hannes Bohman och tror mycket är vunnet bara vi vuxna börjar ta barnen på allvar.

– Att säga att magont står för något annat hjälper ingen. Lämnar vi de unga åt sitt öde har de ju sin smärta kvar och riskerar att bli sjuka, säger han och varnar för allvarliga konsekvenser.

Inte nog med att de unga känner sig missförstådda och står utan hjälp. Med oklar diagnos hamnar många utanför sjukförsäkringssystemet.

ARTIKELN HANDLAR OM